- Haha, förstår precis. Det är samma sak med mig och Christian. sa han och fick nu bort den där konstiga blicken. När vi kom in så ropade vi men fick inget svar, letade genom i huset, men hittade inte dom. Det fanns bara ett ställe kvar att leta på, trädgården! När vi kom ut så såg vi dom ligga där och hålla om varandra i poolen.
- Hey, hur längesen stack ni egentligen? sa Justin och skrattade sedan till lite.
- 20 minuter sen kanske, men kom i, det är skit skönt! sa Christian och gjorde en viftande rörelse med sin hand som menade att vi skulle komma, det tackar man väl inte nej till?
- Sist den i är ett röttet ägg sa Justin och började snabbt att klä av sig. Själv så var jag smart, jag sket i att klä av mig och gjorde bomben med kläderna på. Innan jag hoppade i skrek jag högt "Se upp, bomben anfaller!"

---

Jag plaskade i och det stängte vatten överallt runt om mig.
- eh ja, så kan man ju med göra. sa Justin och alla började sedan skratta.
- Kom i nu din lilla fegis, ropa jag och även så gjorde han kanonkulan (bomben).

- Men Mathilda, vet du inte vart din volleyboll är så kan vi kanske spela lite?
- Ja, volleyboll kan vi ju spela!
- Men vet du vart den är eller?
- Nae, sa hon och kollade sedan runt om sig... Där! skrek hon högt och sken sedan upp som en sol.
- Jag kommer vara döv senast imorgon, men bry dig inte om de Mathilda.. sa Christian och började sedan skratta, även så började vi andra sedan att skratta med. Vi förstod vad han mena.
- Oj, förlåt. Kan jag bota det på något säätt? sa Mathilda och pussade han sedan på båda öronerna. Bättre?
- Mycket bättre! sa han och började sedan skratta åter igen.

Vi började att spela volleyboll och körde tjejerna mot killarna. Självklart så var vi underklassade jämfört med dom och dom ägde oss totalt, vi kände oss tvungna att göra upp en plan för lite hämnd, vad vi skulle göra.. det visste dom inte. Vi simmade under nätet, jag mot Justin och Mathilda mot Christian, vi lurade dom genom att simma imot deras kroppar och sedan böja ansiktet mot deras så det skulle tro att de skulle få en kyss. När vi var bara 2 centimeter ifrån skrek vi.
- NUUUU! skrek vi och tryckte sedan ner dom under vattnet.
- Hahahaahaha, ägda! sa både jag & Mathilda i kör med lite hånande.
- Ni anar inte vad som kommer hända nu... sa Justin och kollade sedan bortåt Christian med en min som menades "nu kör vi!" Dom simmade mot oss och vi försökte simma ifrån dom men dom var sjukt snabba. Dom gav nu igen och tryckte ner oss under vattnet, nu var det vi som blev ägda...

Johannas perspektiv:
Jag tillbringade resten utav dagen hemma, jag undrar var Sofie och Mathilda var. Jag hade inte snackat med dom sen i skolan ju? Jag ringde till Sofie men det var ingen som svara, jag ringde sedan till Mathilda, det var ingen som svarade där heller. Vart var dom egentligen? Jag var sjukt rastlös så jag gick ner och laga lite mat och gick sedan ut med Ruffeli (hennes, Johannas hund).

Sofies perspektiv:
Jag var nu hemma ifrån en lång dag, och dagen hade varit riktigt rolig faktiskt. Har jag kanske varit lite hård mot Justin i början? Han var ju verkligen jätte snäll och rolig. När jag var hemma så åt jag sedan gick jag och la mig, jag var super trött. Trots att jag var så trött så var det ända jag tänkte på var Justin och hur nära vi var på att kyssas. Vad är det med mig egentligen? varför tänker jag på Justin? Jag gillar ju inte han.. eller? Gör jag kanske det? Jag var nu helt förvirrad, det kunde inte vara sant att jag hade börjat gilla Justin Bieber? Jag låg där och tänkte riktigt noga över allt, det stämde nog. Det var nog så att jag hade börjat gilla Justin, vad ska jag göra?

Nästa morgon vaknade jag av att solen sken in, jag hade tydligen somnat igår. Jag var så inne i mitt tänkande och trött på samma gång att jag inte märkte det, även denna morgonen så började jag tänka på samma sak, gillade jag verkligen Justin?

Mathildas perspektiv:
Det var nu onsdag, vilket betydde en tidig morgon för att gå till skolan. Jag vaknade strax efter 6 tiden, när jag steg upp ur sängen klädde jag på mig och gick sedan bort mot toan för att sminka mig och lite sånt som tjejer brukar göra. När jag gick där i hallen utanför mitt rum kände jag någon god doft, vad kunde det vara? Jag stannade upp och luktade, det luktade som plättar, men vem kunde det vara som lagade det? Mamma och pappa åkt ju vid klockan 6 och den var ju halv 7. Jag sket i det och gick in till toaletten och började sminka mig osv. När jag varto klar på toan gick jag ner mot köket, när jag kom ner såg jag Christian stå där och göra pannkakor.

- Christian, hur kom du in?
- Ja, hur brukar man komma in? Genom dörren så klart.
- Ja men.. det var väl låst?
- Ja, men jag kom samtidigt som din pappa och mamma åkte iväg.
- Men... vad gör du här? Har du verkligen gjort detta för mig? Vad är det för något?
- Jag gör amrikanska pannkakor ser du väl, det är just det jag gör.
- Men Christian... sa jag och kollade in i hans vackra ögon sedan gick jag fram och gav han en varm gosig kram.
- Godmorgon förresten! sa han och pussade mig mjukt på pannan.
- haha, just det. Godmorgon!

Mitt i frukosten plingade det på dörren, jävlar, jag skulle ju ha följe med Mathilda och Sofie till skolan, jag hade glömt det helt! Jag sprang snabbt till dörren med munnen full av pannkakor.
- Hhej, kom in. Jag är inte klart riktigt än. sa jag till Sofie med en proppfull mun och hon kom med in till köket.
- Jasså, så Christian är också här? Det hade du inte sagt. sa hon och skrattade till lite.
- Haha nä, själv så blev jag chokad själv när jag såg honom. sa jag och började sedan fnittra till lite.
- Tjejer, jag har tänkt på en sak?
- Vadå?? sa både jag och Sofie i kör.
- Jo, att vi borde kanske inte snacka med Johanna om det igår? Jag menar, hon var den ända som inte var med och asså... ja... ni förstår va....?
- Hon skulle bli ledsen och avundsjuk och bla bla bla...
- Precis! sa Christian och kolla sedan på klockan.
- En sak till tjejer... ni börjar om 5 min.
- Jäklar ! skrek de båda i kör och slängde sig sedan upp för att ta på sig ytterkläderna.
- Lugna er, jag kan be Justin komma med bilen och hämta upp er om ni vill?
- Det behövs verkligen inte, vi ska inte besvära han.. sa jag och kollade sedan bort mot Christian. Christian tog upp telefonen och ringde Justin.
- Han är här om 1 min och det är inget besvär för han, det är en ära att bli frågad. sa Christian och vi alla började sedan att skratta. Efter bara 1 minut som var sagt så var Justin där utanför på garage uppfarten.

---

Bra/suger?? :)