Jag drog mig ifrån sängen, drog snabbt på  mig mina kläder och sprang snabbt där ifrån. Vad fan hade jag gjort? Det var inte Elliot jag ville ha, det var Justin. Och.. hur hade jag kunnat tro att han skulle kunna vara som ett bra "byte" mot Justin, ingen kan vara som Justin. Det är omöjligt.

---

Jag sprang ända vägen hem (3 hus, haha) och smällde igen dörren när jag kom hem. Mamma var inte hemma och pappa var ute och grejjade i våran trädgård han såg inte hur arg och besviken jag var på mig själv.
Hur har jag kunnat göra så mot Justin? FAN FAN FAN!!!
Jag sprang upp på mitt rum och rev ner alla mina filmer. Jag var så arg och jag ville bara göra sönder någonting. Jag tog upp ett armband Elliot hade gett till mig för några dagar sedan och kastade det i väggen. Berlocken på armbandet lossnade och föll ner bredvid armbandet som inte hade gått sönder.
Jag gick raka vägen in i min walk in och rev ner Elliots lilla "klädhörna" som en gång varit Justins, innan han åkte iväg.
Sedan sprang jag ner och letade reda på en kartong och när jag lyckligtvis hittade en i garaget sprang jag upp igen och slängde ner alla Elliots kläder, hans parfym och allt som tillhörde honom.
Jag gillade inte ens Elliot, inte mer än som en vän och det jag ställt till med har nog sårat honom väldigt mycket. Och vi ska inte ens tala om hur mycket jag sårat Justin.
Jag slängde mig ner på sängen och kvävde mitt skrik i min huvudkudde och när jag sedan lugnat ner mig klampade jag in i badrummet och tog en lång dusch. Jag gjorde hårinpackning och peelade kroppen. När jag var klar smörjde jag in mig med en cocosbodylotion och satte upp håret. Sedan gick jag in till min nu ganska stökiga garderob och tog på mig ett par svarta shorts och ett oversize vitt linne + ett par ballerinaskor.
Nu såg jag lite frächare ut iallafall.

Jag gick ner till köket och nu var även mamma hemma och hon stod och lagade mat.
- Sofie, hej, har du sett den nya spisen? Visst är den fin?
- Haha, nej, men nu har jag det, jo den var fin...
- Är något på tok?
Hon genomskådade mig alltid...
- Eh nej.. jobbig dag i skolan bara.
- Okej, hur är det med Elliot? Kommer han hit på middag?
Fan!
- Eh, nej han är.. sjuk, sa jag och log litegrann.
Hon verkade tro på mig och sa bara:
- okej, du får hälsa att han ska krya på sig.
- Ja det ska jag allt, sa jag och log och gick ut genom våran stora altansdörr från köket ut till trädgården. Även fast klockan var runt halv åtta och det var bara maj, så var solen fortfarande uppe. Skönt.
Jag satte mig i en solstol och kollade ner i min nya blanka iPhone utan massa repor. Jag vill så gärna ringa Justin och... nej inte förklara vad som har hänt, men.. jag ville bara höra hans röst. Jag kanske ska skicka ett DM på twitter? Men kommer han se det? Det är ju rätt så många som skickar DM's till honom varje dag... Mitt uppe i allt tänkande ropade mamma att det var mat.

Vi satt och åt och småpratade lite om vad vi skulle göra i sommar. Vi skulle tydligen åka till Sverige i någon vecka till mina kusiner och sedan kanske ta en weekend till LA. Mamma frågade om jag skulle träffa Justin något men det visste jag ju inte...

När jag ätit klart gick jag upp till mitt rum och städade upp i min garderob och tog upp armbandet från golvet och la tillbaka det i smyckesskrinet. Men lådan med Elliots saker stod fortfarande kvar på golvet...
Jag tog på mig myskläder och satte på en film. Det fick bli New Moon, för det var så längesedan nu.
Mitt uppe i filmen började min mobil ringa... "Elliot" stod det på skärmen. Skulle jag trycka på röd eller grön?
Jag bestämde mig för att inte trycka på någon knapp och lät mobilen ringa. Han ringde 3 gånger men jag vågade inte svara. Vad skulle jag säga? "Eh förlåt att jag inte har sagt det här till dig men jag har lixom kanske en pojkvän... och det är Justin Bieber". Eller? Asså jag vet inte.

Jag måste ha somnat för jag vaknade av att solen lös genom fönstret. Jag tog upp min iPhone och kollade på klockan.. 07:18..... "Ååååh" fick jag fram. Det var ju lördag förfan!!!
Jag släpade mig in till badrummet och tog en snabbdusch, fönade håret och kletade på mig lite mascara. Det såg ut att bli varmt idag så jag slängde på mig en svart jumpsuit och Converse.
Nu var klockan halv nio... Jag åt frukost sakta med mamma och vi satt och bläddrade i massa veckotidningar. Helt plötsligt dyker en fet rubrik upp mitt framför mina ögon..
"JUSTIN OCH SOFIE? ETT PAR MINNE BLOTT?"
"Världskändisen Justin Bieber och hans tjej Sofie har inte träffats på ett tag nu.. Alla fans undrar om de ens dejtar längre. Sofie har setts med en annan kille de senaste veckorna.. Ojoj, hur ska detta sluta?
Jag slängde tidningen i soptunnan och mamma bara kollade lite underligt på mig. Jag log bara och gick upp till mitt rum.
10 minuter efteråt hörde jag mamma ropa "Sofie!? Jag och pappa åker till Mall, vill du följa med?"
- Nej, jag ska se om Mathilda vill hitta på något idag, skrek jag tillbaka.
- Okej, vi ses senare då.. Hejdå! Sa de och stängde dörren.
Jag skulle faktiskt se om M ville hitta på något.. Men först måste jag reda ut saker och ting med Elliot.
Efter ett velande fram och tillbaka tog jag ett stadigt grepp om kartonen med grejjerna och traskade bort till Elliot. Jag plingade på och lyckligtvis var det Elliot som öppnade. Han blängde bara på mig.
- Hej.. Elliot. Vi måste prata. Kan jag komma in?
Han sa inget men flyttade på sig så jag kunde komma in. Jag gick in till hans rum och la kartongen på hans säng. När jag vände mig om höll han i samma tidning jag kollade i imorse.
- Eh, jo about that....
- VAFAN SOFIE? VAD ÄR DET HÄR? VAR JAG BARA NÅGOT SLAGS "LIGG" DU HADE INNAN DIN BEAVER KOM HEM? han slängde tidningen på golvet med en smäll.
- Snälla Elliot, låt mig förklara!!
Han blängde på mig och lät mig prata på.
- För det första, han heter BIEBER inte beaver, och ja, han är min pojkvän, och jag älskar honom över allt annat och du kan nog inte ana hur svårt det är för mig att vara borta från honom.
- Så därför var du med mig under tiden, fortsatte han.
- Du fick mig att må bra Elliot, men jag älskar Justin och han är min pojkvän, och jag skulle berättat det för dig.
- Det spelar ingen roll, jag vill aldrig mer träffa dig ändå.
- Men Elliot, vi kan iallafall vara vänner?
- Tyvärr Sofie, det skeppet har seglat iväg. Jag trodde att det vi hade var speciellt. Men allt var bara en jävla lögn.
Han öppnade dörren och jag gick ut. Påväg hem såg jag hans mamma i trädgården och hon vinkade glatt till mig. Jag vinkade tillbaka lite osäkert.

---

VAD TYCKER NI OM DRAMAT? Hur ska detta sluta? Det får ni seeeeee. Men sålänge, kommenteraaa! Ni var ju så bra på det i förra inlägget. xx

/AMANDA & KARRO