- Kan man inte få ditt nummer iallafall?
- Jo visst. sa jag och gav mitt nummer. Det kunde väl iallafall inte göra något om jag gav mitt nummer, han kunde ju köpa dyra kläder till mig som jag själv inte hade råd med. Jag menar, han borde vara rik imed att han är så "känd" att jag ens inte visste vem han var.
- Tjejer, shall we go?
- Eeeh, jaa. sa båda och fortsatte kolla som fågelholkar på han en liten stund till sedan gick dom, men sakta sakta.
- Vi hörs väl senare då. Sa han och flinade lite. Jag hade lust att bara strypa honom, han var så himla irriterande. Fast han var ganska söt faktiskt så han kunde väl få överleva en liten stund till tänkte jag för mig själv.

Påvägen hem försökte jag få kontakt och snacka med Mathilda & Johanna men det ända dom snacka om var den dära jäkla Justin, var han verkligen så känd?

---

Bild som hon (Sofie) såg på nätet.

När jag kom hem så var jag vrålhungrig, men det sket jag i. Jag gick raka vägen mot mitt rum & satte sedan på datan. Jag var tvungen och se vem den dära jädra Justin var. Jag sökte på google, det borde väl iallafall komma upp något om han om han nu var så "känd" tänkte jag för mig själv. Det räckte att jag skrev "J" så kom hela hans namn upp. Jag började först att kolla på lite bilder, 18 300 000 bilder klickades upp, var detta ett skämt eller? Han var verkligen känd och jag hade ingen aning om vem han var. Jag kollade sedan på "Google webben" för att se hemsidor och så där, 126 000 000! Jag kunde inte tro mina ögon, det kunde inte vara sant.

Jag gick chokat ner till köket med min dator och fixade en smarrig salland, jag satt där och kollade igenom några sidor. Det var verkligen inget skämt, detta var äkta. Jag kunde inte tro det jag såg, det var nu jag som såg ut som en fågelholk.

Medans jag åt kollade jag runt på nätet om Justin, sen när jag ätit klart så stängde jag ner datorn och gick till vardagsrummet och satte på teven. Rätt som det var så hörde jag ett pip ifrån mitt rum, jag gick upp för att kolla. Det var min mobil som hade låtit, jag hade fått ett sms. Jag tog snabbt upp smset, det var något nummer jag inte kände igen, i smset stod det: "Hey Sofie, hur är det med dig? Blir det någon fika ikväll eller?" När jag såg smset förstod jag precis vem det var, det var Justin, han som var sååå känd. Jag bestämde mig för att inte svara på smset och gick och satte mig i soffan framför teven igen. Efter en kort stund ringde det, utan att kolla på skärmen så svara jag.

- Hallå? Det är Sofie.
- eh ja, hej! Det är Justin... sa han med en lite darrig röst. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
- Jaha..
- Varför svarade du inte innan?
- Inte sett att du ringt eller smsat. sa jag med en iskall röst.
- Får jag bjuda dig på fika ikväll eller?
- Nej tack, jag passar denna gången också. Någon annan dag maybe. sa jag & skrattade lite.
- Okej. sa han lite dystert på andra sidan luren.
- Jepp. sa jag, även nu så var jag helt iskall.
- Men vi ses väl imorgon då? Heydå.
- Det hoppas jag inte, hejdå. sa jag torrt och la sedan på.

Vad elak jag kände mig, men han brydde sig väl inte särskilt mycket. Har var ju sååå känd så varför lägga ner tid på mig? satt jag undrande. Tänkte en kort stund, sedan fortsatte jag kolla på teven. Ännu en gång fick jag ett sms men denna gången så var det inte ifrån Justin, det var från Johanna. "Hej, kan inte du ringa mig? Viktigt!!" Imed att det var så viktigt så ringde jag henne på direkten.

- Hey, det är Johanna!
- Hey, vad var det du ville?
- Christian & Justin är utanför mitt hus! Dom är rakt över gatan vid bryggan du vet?
- Va? Vem är Christian?
- Justins kompis, hellö? Har du varit helt borta den senaste tiden eller? sa hon med antydet som att jag var helt puckad över att jag inte visste vem han var. Men jag tror jag hade sett han på bilder med Justin på nätet, han var ganska söt faktiskt, men liten... Jag sa inget till Johanna för då hade hon blivit helt crazy över att jag hade kollat upp vem han var.
- Jaha, okej...?
- Ja, du måste komma!
- Johanna, det är väl inget speciellt med dom.
- JO! Kom.
- Nej, jag ska till poolen och bada nu.
- Okej, då är jag med dom själv då! Hejdå. sa hon och la sedan på.

Jag ljög, jag skulle inte till poolen och bada. Jag sa bara så för att jag inte ville träffa Justin, jag vet att det för fel att ljuga för ens bästa vän, men jag var tvungen.. Jag satt nu där vid teven och hade ingeting att göra, efter en stund somna jag. När jag sedan vaknade igen så kollade jag på klockan, den var halv 9, shit! Hur länge hade jag sovit egentligen? Jag gick för att borsta tänderna och så sedan satte jag mig vid datorn en liten stund. Jag loggade in på twitter, jag hade en ny followers. Jag kollade efter vem det var, det var Justin. Förföljer han verkligen mig? Hur kunde han veta vad jag heter på twitter? Jag satt där helt chokad en stund och loggade sedan ut och somna.

---

Snälla, kommentera (!!!) Jag vill inget annat än att veta vad ni tycker om denna.
Sämst? Bäst? Helt okej? Stick till helvetet? Snälla, kommentera & ge kritik!