HemChapter 15.
17:21:25"Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Jag blev så glad att jag skuttade upp i hans famn. Han strök sin hand längs min rygg och jag rös av välbehag. Jag lutade mig bakåt för att kolla honom i ögonen men istället pressade han sina läppar mot mina.
"Välkommen hem" fick jag tillslut ur mig, när jag kunde andas igen det vill säga. Han log och tackade men drog mig sedan bort mot våran gråa soffa i vardagsrummet. Jag satte mig ner och han satte sig ner bredvid mig. Sedan suckade han och pressade ihop ögonbrynen på ett sätt som gjorde att han såg förvirrad ut. "Alltså...." han började prata men tystnade lika fort. Jag satt tålmodigt kvar och väntade på vad han skulle säga.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Jag blev så glad att jag skuttade upp i hans famn. Han strök sin hand längs min rygg och jag rös av välbehag. Jag lutade mig bakåt för att kolla honom i ögonen men istället pressade han sina läppar mot mina.
"Välkommen hem" fick jag tillslut ur mig, när jag kunde andas igen det vill säga. Han log och tackade men drog mig sedan bort mot våran gråa soffa i vardagsrummet. Jag satte mig ner och han satte sig ner bredvid mig. Sedan suckade han och pressade ihop ögonbrynen på ett sätt som gjorde att han såg förvirrad ut. "Alltså...." han började prata men tystnade lika fort. Jag satt tålmodigt kvar och väntade på vad han skulle säga.
"Jo, alltså... det som hände på flygplatsen, och det som hände nu.. Jag lixom gillade det. Eller ja, okej, jag går rakt på saken..." Jag hade aldrig sätt honom såhär nervös. "Elsa... vill du bli min Shawty?"
Jag fattade ingenting. Han kallade ju mig alltid shawty. "Justin jag är redan din shawty" sa jag och fnissade. "Ja, det vet jag, men vill du bli min tjej?"
Hela jag skrek inombords. Jag hade hoppats på denna stunden i flera dagar nu. Jag kastade mig över honom igen och viskade ett "ja" i hans öra. Nu låg jag på honom i soffan så jag lutade mig bakåt för att kolla in i hans ögon. När jag gjorde det började han le som ett fån och tillslut var jag bara tvungen att fråga. "Justin varför ler du som ett fån, haha?" jag skrattade till men såg honom fortfarande i ögonen.
"Hej gumman! Hej Justin!" ropade mamma från hallen. "Hejhej" ropade vi båda tillbaka och vände sedan blickarna mot varandra och ett fnissanfall var påväg.
Mamma kom in i vardagsrummet med posten. "Din ELLE tidning kom idag" sa hon till mig. "Den ligger i posthögen där" hon log och gick ut till köket.
Justin tog min hand och jag kollade upp mot honom igen. "Jag måste hem och packa upp min väska nu.. jag har inte gjort det än.." han kollade ner på våra sammanlänkade händer. "Okej.. men kommer du tillbaka sen? Du har mycket att berätta" sa jag och log. "Självklart" han pussade mig lätt en gång på pannan och en gång på munnen.
"Jag älskar dig Elsa, och det har jag alltid gjort" viskade han i örat på mig innan han ställde sig upp. "Jag älskar dig med Justin, ända sen dagen vi lärde känna varandra" jag kramade om honom och följde med honom ut till hallen.
Han tog på sig sina Supras och kysste mig en gång till innan han öppnade dörren och gick.
Jag skuttade tillbaka bort till köket där mamma hade börjat med maten. "Värst vad du är glad idag" sa hon och log. Det enda jag gjorde var att flina och istället började jag duka bordet. "Har det hänt något?" frågade hon sedan. Bäst att vara rak på sak, tänkte jag. Hon gillade ju Justin. Eller nej, vänta. Hon älskade ju Justin. Hon hade själv sagt det en gång. "Jag och Justin är tillsammans." sa jag sedan. Jag fingrade nervöst på en gaffel. Jag hörde att mamma tappade sleven hon höll i och istället harklade hon sig. Jag vände blicken mot henne igen.
Hela jag skrek inombords. Jag hade hoppats på denna stunden i flera dagar nu. Jag kastade mig över honom igen och viskade ett "ja" i hans öra. Nu låg jag på honom i soffan så jag lutade mig bakåt för att kolla in i hans ögon. När jag gjorde det började han le som ett fån och tillslut var jag bara tvungen att fråga. "Justin varför ler du som ett fån, haha?" jag skrattade till men såg honom fortfarande i ögonen.
"För att jag precis har blivit tillsammans med världens underbaraste tjej." Han tryckte sina läppar mot mina så att våra tungor möttes. Jag drog fingrarna genom hans hår. "Och jag har precis blivit tillsammans med världens underbaraste kille" viskade jag mot hans läppar. Vi låg och kysstes ett bra tag, tills vi hörde låset i ytterdörren vridas om. Både jag och Justin satte oss käpprätt upp och satte på tvn så att det skulle se ut som att vi kollade på tv.
"Hej gumman! Hej Justin!" ropade mamma från hallen. "Hejhej" ropade vi båda tillbaka och vände sedan blickarna mot varandra och ett fnissanfall var påväg.
Mamma kom in i vardagsrummet med posten. "Din ELLE tidning kom idag" sa hon till mig. "Den ligger i posthögen där" hon log och gick ut till köket.
Justin tog min hand och jag kollade upp mot honom igen. "Jag måste hem och packa upp min väska nu.. jag har inte gjort det än.." han kollade ner på våra sammanlänkade händer. "Okej.. men kommer du tillbaka sen? Du har mycket att berätta" sa jag och log. "Självklart" han pussade mig lätt en gång på pannan och en gång på munnen.
"Jag älskar dig Elsa, och det har jag alltid gjort" viskade han i örat på mig innan han ställde sig upp. "Jag älskar dig med Justin, ända sen dagen vi lärde känna varandra" jag kramade om honom och följde med honom ut till hallen.
Han tog på sig sina Supras och kysste mig en gång till innan han öppnade dörren och gick.
Jag skuttade tillbaka bort till köket där mamma hade börjat med maten. "Värst vad du är glad idag" sa hon och log. Det enda jag gjorde var att flina och istället började jag duka bordet. "Har det hänt något?" frågade hon sedan. Bäst att vara rak på sak, tänkte jag. Hon gillade ju Justin. Eller nej, vänta. Hon älskade ju Justin. Hon hade själv sagt det en gång. "Jag och Justin är tillsammans." sa jag sedan. Jag fingrade nervöst på en gaffel. Jag hörde att mamma tappade sleven hon höll i och istället harklade hon sig. Jag vände blicken mot henne igen.
Hon hade tagit upp sleven och var vid kranen för att skölja av den. När hon vände sig om mot mig igen spred sig ett stort leénde över hela hennes ansikte. "Vad kul. Grattis!" "Hehe.. tack, antar jag." fick jag ur mig. "Jag är glad för eran skull. Justin är en bra kille" sa hon sedan. Jag log och fortsatte sedan att duka. Ja, det är han verkligen, tänkte jag för mig själv.
Det tog inte lång tid tills han stod där utanför vår dörr igen, väntades för att få komma in. Det var supervarmt ute så jag fick för mig en liten busig idé. Jag sprang ut till trädgården och fyllde en hink med vatten. Under tiden gick mamma och öppnade dörren, hon höll kvar Justin vid dörren så länge som möjligt. Jag smög ut från trädgården till gatan utan att Justin märkte något och kom sedan bakifrån honom.
"Juustin" sa jag svagt, nästan så att jag viskade, när jag stod precis bakom honom. I samma sekund som han var påväg att vända sig om drog jag upp spannen och hällde ut allt iskallt vatten över Justin. Jag sprang sedan i riktning mot vår trädgård. "Nu jäääklar" skrek Justin och började springa efter mig. När vi väl kom in i trädgården försökte han få tag på mig ett bra tag, tillslut lyckades han.
"Att du alltid ska vara så busig" sa han samtidigt som han stod framför mig och höll sina händer på mina höfter. Han lutade sig ner precis som att han skulle kyssa mig, bara en bråkdel ifrån släppte han taget om mina höfter och puttade i mig i poolen.
"Juuuustin!!" skrek jag samtidigt som jag låg där i och sprattla. "Du kommer att få igen, bara vänta och se..." sa jag men en liten arg ton, men samtidigt med skratt i rösten.
Vad tycker ni nu då?? :) Bra/dålig? Kommentera!!!! :D
Vad tycker ni nu då?? :) Bra/dålig? Kommentera!!!! :D
Chapter 14
Jag stod som ett ljus, helt blixtstilla, och kollade ut i tomma intet. Vad hade nyss hänt? Jag åkte från flygplatsen med tusentals fjärilar i magen och väl när jag var hemma så fick jag inte ut vårt ''hejdå'' ur tankarna. Vad var det som hade hänt mellan oss & hur skulle det bli när han kommer tillbaka? Detta är en tanke som länge kommer finnas kvar, tro mig...
4 dagar senare. Justins perspektiv:
"Justin, vänta vi har en väska kvar!" ropade mamma när jag var påväg mot utgången. Jag vände snabbt om och gick med trötta steg tillbaka till henne. Väskan kom precis mot oss på rullbandet och vi lyfte upp den på våran vagn och gick mot utgången båda två. "Känner du dig nöjd med besöket nere i Atlanta?" frågade mamma bredvid mig.
Jag tänkte efter lite och gick sedan på magkänslan. "Ja, jag känner mig väldigt nöjd! Jag träffade ju Usher, haha!"
Mamma skrattade och vi fortsatte gå ut mot taxibilarna. Vi fick fort tag på en taxi och mamma satte sig där framme medans jag satte mig i baksätet och pustade ut. Okej, en sak i taget, tänkte jag och blundade.
Jag började tänka på resan till Atlanta. Jag hade träffat Scooter, som jag redan nu visste skulle bli min vän för livet, hur min karriär än skulle gå. Han hade varit som en extra pappa för mig och brydde sig om allt och alla.
Jag hade träffat Usher, som total dissade mig, tyvärr... Sedan hade jag träffat en rad andra personer som var involverade i musikbranschen på ett eller annat sätt. De flesta hade sagt att jag var tvungen att ha en plattform, som Nickelodeon eller Disney Channel. Men det trodde inte Scooter ett smack på! Vi skulle lyckas ändå hade vi bestämt. Dagarna hade varit väldigt roliga ändå, och väldigt lärorika. Jag hade lärt mig att den här branschen inte var säker. Men suget av att stå på scen och sjunga mina egna låtar för flera tusen personer blev starkare och starkare. Jag ville lyckas!!!
Mamma sprängde min lilla tankebubbla och sa att vi var hemma. Det var mitt i natten så jag kunde inte ringa Ryan eller någon. Jag var dessutom väldigt trött. Jag gick ut ur bilen och stängde igen dörren medans jag tog min väska från bagaget. Mamma betalade taxin och vi gick upp mot vårat hus.
Mamma låste upp och vi släppte ner väskorna på golvet. Jag gick direkt in i köket för att kolla om vi hade något ätbart i skafferiet och kylskåpet. Eftersom att vi hade varit bortresta fanns inte så mycket att välja på. Saft och kakor fick det bli. Mamma hade redan gått och lagt sig och jag kände tröttheten komma krypandes så jag drog upp min väska på mitt rum och lät den stå där. Jag får packa upp den imorgon, tänkte jag medans jag gick in i badrummet för att borsta tänderna. När jag fått av mig mina kläder kröp jag ner i min sköna säng.
Jag låg och vände och vred på mig bra länge innan jag kollade på klockan. 05:38 visade den. Jag var otroligt trött men jag kunde ändå inte sova. Jag tänkte på Elsa. Min fina vän Elsa. Men var vi kanske mer än vänner nu?
Tillslut tog tröttheten över och jag släppte alla tankar och föll in i min dvala.
Elsas perspektiv:
Jag slog upp ögonen men stängde dom lika fort igen. Jag hade som vanligt somnat ifrån datorn och glömt stänga igen persiennerna. Jag gjorde ett till försök till att öppna ögonen, och nu gick det. Min dator låg i andra änden av sängen så jag tog upp den och la den på mitt bord och stoppade i laddaren. Jag la mig i sängen igen med iPhonen i handen för att kolla om något hänt. 1 sms från Justin. Genast började fjärilarna flyga runt i min mage och genast hoppade mitt hjärta över ett slag.
Jag öppnade smset och såg att han skickat det halv sex imorse. "Är hemma nu. Vi måste prata finis <3 Jag ringer när jag vaknar! xxxxxxxx" Jag log och kollade klockan. 10:14 stod den på. Han sover säkert fortfarande. Jag la ifrån mig mobilen och gick istället ner till köket för att ta något att äta.
Jag skar upp lite jordgubbar och hällde i lite flingor i en skål som jag sedan hällde mjölk över. Till det tog jag en macka och juice. Eftersom att det var soligt och troligtvis väldigt varmt ute bestämde jag mig för att sätta mig ute och äta.
När jag hade ätit klart tog jag på mig min bikini och bredde sedan ut mig i trädgården. Jag hade tagit med några tidningar ut som jag nu låg och bläddrade i. Efter ett tag blev det för varmt så jag gick in för att hämta en vattenflaska. Den tog slut på noll och ingenting och till och med jag stod och kollade chockat på den i köket. Aja, är man törstig så är man.
Helt plötsligt började min mobil ringa och jag kastade mig över den medans jag svarade. "Hallå?"
"Hej, det är Justin" Jag log stort för mig själv. "Heeej, hur var det i Atlanta? Du måste berätta allt!" "Jag hade det toppen! Men du, jag har vaknat nu och jag skulle jättegärna vilja träffa dig....." "Haha, men Justin, kom bara över, herregud, haha! Du är alltid välkommen och det vet du!" Jag kände på mig att han log. "Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Förlåt för den långa väntan, men nu är kapitlet här! Enjoyyyyy och kommentera ifall ni vill! Vi blir väldigt glada över alla kommentarer iallafall. Puss
/Amanda & Karro.
4 dagar senare. Justins perspektiv:
"Justin, vänta vi har en väska kvar!" ropade mamma när jag var påväg mot utgången. Jag vände snabbt om och gick med trötta steg tillbaka till henne. Väskan kom precis mot oss på rullbandet och vi lyfte upp den på våran vagn och gick mot utgången båda två. "Känner du dig nöjd med besöket nere i Atlanta?" frågade mamma bredvid mig.
Jag tänkte efter lite och gick sedan på magkänslan. "Ja, jag känner mig väldigt nöjd! Jag träffade ju Usher, haha!"
Mamma skrattade och vi fortsatte gå ut mot taxibilarna. Vi fick fort tag på en taxi och mamma satte sig där framme medans jag satte mig i baksätet och pustade ut. Okej, en sak i taget, tänkte jag och blundade.
Jag började tänka på resan till Atlanta. Jag hade träffat Scooter, som jag redan nu visste skulle bli min vän för livet, hur min karriär än skulle gå. Han hade varit som en extra pappa för mig och brydde sig om allt och alla.
Jag hade träffat Usher, som total dissade mig, tyvärr... Sedan hade jag träffat en rad andra personer som var involverade i musikbranschen på ett eller annat sätt. De flesta hade sagt att jag var tvungen att ha en plattform, som Nickelodeon eller Disney Channel. Men det trodde inte Scooter ett smack på! Vi skulle lyckas ändå hade vi bestämt. Dagarna hade varit väldigt roliga ändå, och väldigt lärorika. Jag hade lärt mig att den här branschen inte var säker. Men suget av att stå på scen och sjunga mina egna låtar för flera tusen personer blev starkare och starkare. Jag ville lyckas!!!
Mamma sprängde min lilla tankebubbla och sa att vi var hemma. Det var mitt i natten så jag kunde inte ringa Ryan eller någon. Jag var dessutom väldigt trött. Jag gick ut ur bilen och stängde igen dörren medans jag tog min väska från bagaget. Mamma betalade taxin och vi gick upp mot vårat hus.
Mamma låste upp och vi släppte ner väskorna på golvet. Jag gick direkt in i köket för att kolla om vi hade något ätbart i skafferiet och kylskåpet. Eftersom att vi hade varit bortresta fanns inte så mycket att välja på. Saft och kakor fick det bli. Mamma hade redan gått och lagt sig och jag kände tröttheten komma krypandes så jag drog upp min väska på mitt rum och lät den stå där. Jag får packa upp den imorgon, tänkte jag medans jag gick in i badrummet för att borsta tänderna. När jag fått av mig mina kläder kröp jag ner i min sköna säng.
Jag låg och vände och vred på mig bra länge innan jag kollade på klockan. 05:38 visade den. Jag var otroligt trött men jag kunde ändå inte sova. Jag tänkte på Elsa. Min fina vän Elsa. Men var vi kanske mer än vänner nu?
Tillslut tog tröttheten över och jag släppte alla tankar och föll in i min dvala.
Elsas perspektiv:
Jag slog upp ögonen men stängde dom lika fort igen. Jag hade som vanligt somnat ifrån datorn och glömt stänga igen persiennerna. Jag gjorde ett till försök till att öppna ögonen, och nu gick det. Min dator låg i andra änden av sängen så jag tog upp den och la den på mitt bord och stoppade i laddaren. Jag la mig i sängen igen med iPhonen i handen för att kolla om något hänt. 1 sms från Justin. Genast började fjärilarna flyga runt i min mage och genast hoppade mitt hjärta över ett slag.
Jag öppnade smset och såg att han skickat det halv sex imorse. "Är hemma nu. Vi måste prata finis <3 Jag ringer när jag vaknar! xxxxxxxx" Jag log och kollade klockan. 10:14 stod den på. Han sover säkert fortfarande. Jag la ifrån mig mobilen och gick istället ner till köket för att ta något att äta.
Jag skar upp lite jordgubbar och hällde i lite flingor i en skål som jag sedan hällde mjölk över. Till det tog jag en macka och juice. Eftersom att det var soligt och troligtvis väldigt varmt ute bestämde jag mig för att sätta mig ute och äta.
När jag hade ätit klart tog jag på mig min bikini och bredde sedan ut mig i trädgården. Jag hade tagit med några tidningar ut som jag nu låg och bläddrade i. Efter ett tag blev det för varmt så jag gick in för att hämta en vattenflaska. Den tog slut på noll och ingenting och till och med jag stod och kollade chockat på den i köket. Aja, är man törstig så är man.
Helt plötsligt började min mobil ringa och jag kastade mig över den medans jag svarade. "Hallå?"
"Hej, det är Justin" Jag log stort för mig själv. "Heeej, hur var det i Atlanta? Du måste berätta allt!" "Jag hade det toppen! Men du, jag har vaknat nu och jag skulle jättegärna vilja träffa dig....." "Haha, men Justin, kom bara över, herregud, haha! Du är alltid välkommen och det vet du!" Jag kände på mig att han log. "Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Förlåt för den långa väntan, men nu är kapitlet här! Enjoyyyyy och kommentera ifall ni vill! Vi blir väldigt glada över alla kommentarer iallafall. Puss
/Amanda & Karro.
Nästa kapitel kommer ikväll!
Känner att jag har skyldighet att ge er en förklaring varför vi inte har skrivit på mer än en vecka... Jag (Amanda) har varit upptagen exakt varje dag, och då har jag inte prioriterat datorn i första hand. Det har varit midsommar och jag har vart med vänner och ute i Strömstad osv osv. Därav ingen bloggning.
Jag tror att Karro är (eller har varit?) på konfirmationsläger och sen är ju hon också upptagen..
MEN kära läsare, jag skriver en episode ikväll! Förlåt för den långa väntan men jag hoppas att ni håller er kvar ändå...... Puss & kram.
Ps.. tack för era fina kommentarer!
Jag tror att Karro är (eller har varit?) på konfirmationsläger och sen är ju hon också upptagen..
MEN kära läsare, jag skriver en episode ikväll! Förlåt för den långa väntan men jag hoppas att ni håller er kvar ändå...... Puss & kram.
Ps.. tack för era fina kommentarer!
Chapter 13
Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite. Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
Jag kunde inte säga det, det gick bara inte. "...ska vi springa iväg till lekplatsen där vi alltid var när vi var yngre? Back with the old memories you know..." sa jag glatt och försökte få bort det 'allvarliga' jag just försökt att säga och började skratta istället.
"Visst" sa Elsa. Hon såg först förvirrad ut, men sedan log hon, drog upp mig från den kalla stentrappan och vi började springa iväg mot lekplatsen. Väl framme på lekplatsen var det alldelles mörkt & tyst. Det enda som lös var en liten lampa som stod bredvid gungorna, resten av lamporna var sönder. Vi satte oss på varsin gunga och började att gunga sakta fram och tillbaka. Där satt vi i flera timmar kändes det som och bara snicksnacka.
Det var nu mörkt exakt överallt, helt kolsvart, och ute vid vägen så lös alla gatlampor. Vi började gå mot Elsas
hus och när vi var framme sa vi farväl och jag började gå mot mitt.*Piiip piiip piiip piiip*
"Justin, det är dags att gå upp nu" sa mamma och klappade mig på kinden.
"mmm" mumlade jag fram och suckade sedan både tungt & högt.
Jag reste mig upp från sängen och gick med långsamma, tunga steg bort mot toaletten. Där tvättade jag mig lite snabbt, tog deo & klädde på mig kläder. Idag fick det bli ett par slitna jeans och en hoodie. Jag gick ner till köket där frukosten var serverad. Jag hann äta klart alldelles lagom till det plinga på dörren. Där stod hon, Elsa och log.
"Är ni klara så vi kan åka?" sa hon. Hon log fortfarande och kramade sedan om mig. Elsa och hennes mamma hade erbjudit oss att få skjuts till flygplatsen så vi inte behövde ta en taxi. "Ajjemän!"
"Jag väntar i bilen!" sa hon samtigt som hon gick ner mot bilen igen.
"Jag väntar i bilen!" sa hon samtigt som hon gick ner mot bilen igen.
Resan gick ganska fort & när vi väl var framme tog vi ut våra resväskor ur bilen & gick sedan in mot flygplatsen. Elsas mamma stannade kvar i bilen medan Elsa hängde med in för att säga hejdå. Vi checkade in vårt bagage och lite annat tills vi kom dit där Elsa inte kunde komma längre. Jag tog ett djupt andetag och kollade henne i ögonen.
"Jo asså..." började jag.
"Aaaah?" sa Elsa och kollade frågande på mig.
"Jo, asså jag vill bara säga att..."
Elsas perspektiv: Han sa ingenting mer, utan lutade sig framåt istället och kysste mig. Först blev jag lite chockad, men det kändes så bra. Jag log mot hans läppar och kysste tillbaka. Jag släppte hans händer och lekte lite med hans hår. Han la sina händer på min midja och vi fortsatte att kyssas. Efter ett litet tag drog han sig bak och kollade osäkert på mig. "Det var det jag ville säga" sa han sedan.
Jag log och flyttade mig närmre. Jag sa ingenting utan kysste honom igen. Det kändes så rätt. Alla tvivel jag hade haft de senaste dagarna var som bortblåsta och nu var det han och jag som gällde. Elsa Swanson och Justin Bieber.
Vi glömde av att Pattie stod där och upptäckte inte det förens någon harklade sig bakom oss. "Ungdomar nu får ni sluta, vi blir sena" sa Pattie. Hon kramade om mig innan hon gick iväg mot gaten och lämnade oss ensamma en stund. Jag vände min blick mot Justin igen. "Vi ses väl om några dagar då?" sa Justin och gav mig en puss i pannan. Jag nickade stumt och fortsatte att kolla honom i ögonen. Han pussade mig på läpparna en gång till innan han sprang iväg mot sin mamma som stod och väntade.
Jag stod som ett ljus, helt blixtstilla, och kollade ut i tomma intet. Vad hade nyss hänt? Jag åkte från flygplatsen med tusentals fjärilar i magen och väl när jag var hemma så fick jag inte ut vårt ''hejdå'' ur tankarna. Vad var det som hade hänt mellan oss & hur skulle det bli när han kommer tillbaka? Detta är en tanke som länge kommer finnas kvar, tro mig...
Bra/dåligt chapter?
Bra/dåligt chapter?
Vad tror du händer här näst? ;)
Kommentera mer än gärna, vi blir mer pepp av det!!
Chapter 12.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Väl nere i köket hade vi plockat fram special k, mjölk, mackor, smör, pålägg, juice och jordgubbar. Jag skar upp lite jodgubbar och la de i två skålar. Sedan hällde jag i lite special k och mjölk. Vi la fram allt framför oss på bordet och högg in.
Väl nere på stranden var det fullt. Vi lyckades knö in oss på en liten plats nära havet. Vi la ut våra handdukar och slängde av oss kläderna och sprang ner i vattnet. Det var så varmt och kvavt ute idag att man inte visste vart man skulle ta vägen typ. "Sisten i!" slängde jag ur mig medans jag sprang 1 meter framför Justin.
Vi hade nu kommit halvvägs ut i vattnet och hade vatten till knäna ungefär när jag kände att någon hoppar på mig och vi båda faceplantar ner i vattnet. Självklart var det Justin.
"VAD VAR DET DÄR BRA FÖR?!" fick jag ur mig när jag väl kommit upp på fötter igen. Han skrattade bara och fortsatte gå längre ut. Jag skakade bara på huvudet och följde efter honom. Vi doppade oss igen och skvätte vatten på varandra innan vi gick upp igen.
Vi låg och stekte en stund innan vi gick ner i vattnet igen. Vi gjorde det upprepande gånger i flera timmar och när klockan blivit fem ungefär tog vi cyklarna hem.
"Hur länge ska du stanna i Atlanta?" frågade jag när vi stod utanför mitt hus.
"Jag är inte riktigt säker, men jag tror att vi stannar där några dagar, för vi ska typ gå på möten och sånt antar jag" sa han och log. Man såg på honom att han var nervös.
"Okej. Men va inte nervös! Det kommer gå bra!" jag kysste honom på kinden och gav honom sedan en kram. Det pirrade till lite i magen men jag ignorerade det och gick in. Jag ställe cykeln utanför huset och gick in.
"HALLÅ?" det ekade lite när jag skrek i den stora hallen.
Inget svar. Jag tog av mig flipflopsen och gick upp till badrummet. Lika bra att duscha med en gång.
Justins perspektiv:
När jag kom hem satt mamma lutad över sin resväska och packade. "Hej mamma" sa jag när jag kom in. "Hej gubben. Har du packat allt du ska ha med dig?" hon såg stressad ut när hon frågade det. "Haha, jadå. Oroa dig inte" jag log och gick in till badrummet för att duscha.
Klockan var nu halv sju, och jag ville hinna träffa Ryan innan jag åkte. Jag ska åka tidigt imorgon. Taxin kommer halv fem på morgonen och jag behövde prata med honom om en viktig sak.
"Mamma, jag går över till Butler's en stund!"
"Ja, gör så! Hälsa!" skrek hon tillbaka från sitt rum.
Jag drog på mig mina DC skor och gick ut till min cykel.
Ryan var ute och spelade basket med sin lillebror när jag cyklade nedför gatan mot hans hus. Han fick syn på mig och slutade spela."Heeey bros! Kan jag joina er en stund?"
"Ja, självklart" sa Ryans lillebror och Ryan bara skrattade. Ryan passade bollen till mig och spelet var igång.
En timme senare var vi alla tre helt utmattade och Ryans lillebror hade gått in.
"Jag behöver prata om den viktig sak med dig..." sa jag tyst, eftersom jag inte visste hur jag skulle börja.
Ryan kollade på mig och uppmanade mig att börja prata. Jag suckade och tog sedan ett djupt andetag.
"Okej... det är så att jag länge har tänkt på det, så ah... Jag säger det bara... Jag tror att jag gillar Elsa."
Hans ögon blev stora som golfbollar och munnen sken upp till ett leénde. "Wow! Det är ju asbra Justin! Jag har sett hur ni har kollat på varandra ett bra tag nu." Han log fortfarande.
Jag suckade igen och fortsatte. "Men det är det... jag vet inte vad hon känner. Vi har varit nära på att kyssas flera gånger under de senaste dagarna, men vi har alltid blivit avbrutna." Jag kollade ner i marken och fäste blicken på en ensam sten. "Och nu när jag är borta kanske hon hittar någon annan, och då har jag sumpat min chans."
"Men gå dit nu då! Justin, du måste berätta hur du känner, med en gång! Vi ses ändå när du kommer hem!"
"Säker?" frågade jag osäkert.
"JAAA!" Han puttade bort mig mot min cykel och sa "Lycka till nu bro! Både med Elsa och nere i Atlanta. Vi ses när du kommer hem!" Han gav mig en kram och jag cyklade iväg.
När jag kom fram till Elsas hus stod hennes cykel på hennes vanliga plats. Hon var hemma. Jag slängde min cykel på gräsmattan och sprang fram till dörren. Jag plingade på och Elsas mamma kom och öppnade. "Hej Justin!" Jag log och svarade. "Hej Mrs Swanson. Är Elsa hemma?"
"Ja visst! Hon är i vardagsrummet. Kom in!" hon släppte in mig och jag drog av mig skorna.
Elsa hade rest sig från soffan och kommit fram till mig och slängde sig i mina armar. "Hej sweetie" sa hon och log. Jag kramde tillbaka. "Hej shawty. Vi måste prata. Kan vi gå ut?"
Hon nickade och släppte mig. Vi gick tillbaka till ytterdörren och drog på oss våra skor. Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite.
Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
KOMMENTERA!!! :D
Och btw: Fått kommentar om att vi bör blogga mer nu bara för att vi har lov, men när vi väl har lov så vill vi faktiskt kunna ha det också! Det betyder inte att vi har paus under sommaren, försöker bara få fram det att vi vill inte "tvångblogga" för då blir det inte bra så vi kommer endast lägga in 3-4 episoder per vecka! :)
/ Amanda & Karro ;)
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Väl nere i köket hade vi plockat fram special k, mjölk, mackor, smör, pålägg, juice och jordgubbar. Jag skar upp lite jodgubbar och la de i två skålar. Sedan hällde jag i lite special k och mjölk. Vi la fram allt framför oss på bordet och högg in.
Väl nere på stranden var det fullt. Vi lyckades knö in oss på en liten plats nära havet. Vi la ut våra handdukar och slängde av oss kläderna och sprang ner i vattnet. Det var så varmt och kvavt ute idag att man inte visste vart man skulle ta vägen typ. "Sisten i!" slängde jag ur mig medans jag sprang 1 meter framför Justin.
Vi hade nu kommit halvvägs ut i vattnet och hade vatten till knäna ungefär när jag kände att någon hoppar på mig och vi båda faceplantar ner i vattnet. Självklart var det Justin.
"VAD VAR DET DÄR BRA FÖR?!" fick jag ur mig när jag väl kommit upp på fötter igen. Han skrattade bara och fortsatte gå längre ut. Jag skakade bara på huvudet och följde efter honom. Vi doppade oss igen och skvätte vatten på varandra innan vi gick upp igen.
Vi låg och stekte en stund innan vi gick ner i vattnet igen. Vi gjorde det upprepande gånger i flera timmar och när klockan blivit fem ungefär tog vi cyklarna hem.
"Hur länge ska du stanna i Atlanta?" frågade jag när vi stod utanför mitt hus.
"Jag är inte riktigt säker, men jag tror att vi stannar där några dagar, för vi ska typ gå på möten och sånt antar jag" sa han och log. Man såg på honom att han var nervös.
"Okej. Men va inte nervös! Det kommer gå bra!" jag kysste honom på kinden och gav honom sedan en kram. Det pirrade till lite i magen men jag ignorerade det och gick in. Jag ställe cykeln utanför huset och gick in.
"HALLÅ?" det ekade lite när jag skrek i den stora hallen.
Inget svar. Jag tog av mig flipflopsen och gick upp till badrummet. Lika bra att duscha med en gång.
Justins perspektiv:
När jag kom hem satt mamma lutad över sin resväska och packade. "Hej mamma" sa jag när jag kom in. "Hej gubben. Har du packat allt du ska ha med dig?" hon såg stressad ut när hon frågade det. "Haha, jadå. Oroa dig inte" jag log och gick in till badrummet för att duscha.
Klockan var nu halv sju, och jag ville hinna träffa Ryan innan jag åkte. Jag ska åka tidigt imorgon. Taxin kommer halv fem på morgonen och jag behövde prata med honom om en viktig sak.
"Mamma, jag går över till Butler's en stund!"
"Ja, gör så! Hälsa!" skrek hon tillbaka från sitt rum.
Jag drog på mig mina DC skor och gick ut till min cykel.
Ryan var ute och spelade basket med sin lillebror när jag cyklade nedför gatan mot hans hus. Han fick syn på mig och slutade spela."Heeey bros! Kan jag joina er en stund?"
"Ja, självklart" sa Ryans lillebror och Ryan bara skrattade. Ryan passade bollen till mig och spelet var igång.
En timme senare var vi alla tre helt utmattade och Ryans lillebror hade gått in.
"Jag behöver prata om den viktig sak med dig..." sa jag tyst, eftersom jag inte visste hur jag skulle börja.
Ryan kollade på mig och uppmanade mig att börja prata. Jag suckade och tog sedan ett djupt andetag.
"Okej... det är så att jag länge har tänkt på det, så ah... Jag säger det bara... Jag tror att jag gillar Elsa."
Hans ögon blev stora som golfbollar och munnen sken upp till ett leénde. "Wow! Det är ju asbra Justin! Jag har sett hur ni har kollat på varandra ett bra tag nu." Han log fortfarande.
Jag suckade igen och fortsatte. "Men det är det... jag vet inte vad hon känner. Vi har varit nära på att kyssas flera gånger under de senaste dagarna, men vi har alltid blivit avbrutna." Jag kollade ner i marken och fäste blicken på en ensam sten. "Och nu när jag är borta kanske hon hittar någon annan, och då har jag sumpat min chans."
"Men gå dit nu då! Justin, du måste berätta hur du känner, med en gång! Vi ses ändå när du kommer hem!"
"Säker?" frågade jag osäkert.
"JAAA!" Han puttade bort mig mot min cykel och sa "Lycka till nu bro! Både med Elsa och nere i Atlanta. Vi ses när du kommer hem!" Han gav mig en kram och jag cyklade iväg.
När jag kom fram till Elsas hus stod hennes cykel på hennes vanliga plats. Hon var hemma. Jag slängde min cykel på gräsmattan och sprang fram till dörren. Jag plingade på och Elsas mamma kom och öppnade. "Hej Justin!" Jag log och svarade. "Hej Mrs Swanson. Är Elsa hemma?"
"Ja visst! Hon är i vardagsrummet. Kom in!" hon släppte in mig och jag drog av mig skorna.
Elsa hade rest sig från soffan och kommit fram till mig och slängde sig i mina armar. "Hej sweetie" sa hon och log. Jag kramde tillbaka. "Hej shawty. Vi måste prata. Kan vi gå ut?"
Hon nickade och släppte mig. Vi gick tillbaka till ytterdörren och drog på oss våra skor. Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite.
Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
KOMMENTERA!!! :D
Och btw: Fått kommentar om att vi bör blogga mer nu bara för att vi har lov, men när vi väl har lov så vill vi faktiskt kunna ha det också! Det betyder inte att vi har paus under sommaren, försöker bara få fram det att vi vill inte "tvångblogga" för då blir det inte bra så vi kommer endast lägga in 3-4 episoder per vecka! :)
/ Amanda & Karro ;)
Chapter 11.
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Tre timmar senare låg vi alla på golvet, och hela min garderob gjorde det samma. Elsa och Wilma hade varit som två sjuåringar när de skulle gå på en actionfilm för första gången på bio ungefär. Men väskan var iallafall packad. Jag var så trött att jag var nära på att somna när jag hörde mamma knacka på dörren. Ingen av oss orkade gå och öppna så hon kom in och såg ut att ha fått en smärre chock när hon kom in. "Justin, vad har ni gjort här inne!?" frågade hon chockat. Jag lyfte upp mitt pekfinger och pekade på Elsa och Wilma som låg bredvid mig och log oskyldigt. "Deras fel..." fortsatte jag. Hon log innan hon sa att vi gärna fick komma ner och äta eftersom maten var klar. Jag ställde mig upp och hjälpte alla andra upp på benen.
"Är det säkert att vi får äta här då?" frågade Elsa medan hon satte upp håret i en hästsvans.
"Haha, ja klart! Hon frågade om ni skulle äta här när jag var nere och hämtade dricka till oss förut" sa jag.
En halvtimme senare var alla mätta och belåtna på mammas lasagne.
"Tack för maten, Pattie" sa Ryan och vi andra stämde in. Vi ställde in våra grejer i diskmaskinen och gick upp till mitt rum igen.
Elsas perspektiv:
Klockan var inte alls mycket, närmare bestämt halv sju. Det regnade fortfarande så vi bestämde oss för att kolla på film. Jag och Wilma övertalade killarna att ha en Twilight-kväll. De var först tveksamma, men gick med på det tillslut. Vi puffade till alla kuddar som låg på Justins säng och satte på första filmen.
"Vi får ses imorgon igen Justin" sa jag innan jag tog på mig mina Converse. De andra hade redan gått så det var bara jag kvar. "Ja det får vi. Sov gott" han pussade mig på kinden och jag öppnade dörren för att gå. Precis när jag var påväg att sätta min fot på trappan drog Justin tillbaka mig och gav mig en bamsekram. Jag kramade honom tillbaka och gungade lite fram och tillbaka innan jag släppte igen. Han log och stängde igen dörren efter mig. Regnet hade inte slutat än så jag fick springa hem. Jag bodde ju nära så det var ingen fara egentligen.
När jag låste upp hemma var allt mörkt och tyst. Mamma var antingen inte hemma, eller så hade hon gått och lagt sig. Klockan var ju trots allt ett på natten. Och det var en vanlig onsdag. Jag smög först upp till mammas och pappas rum och öppnade dörren försiktigt. Mamma sov. Som jag tänkte. Jag gick fram för att pussa henne på pannan samt släcka bordslampan och lägga undan boken hon tydligen hade läst innan hon somnat ifrån den.
Jag stängde dörren efter mig och smög in i mitt eget rum för att byta om till en stor tröja, tvätta bort sminket och borsta igenom håret. Det var alldeles risigt efter ett kuddkrig som hade brutit ut under "New Moon".
När jag var klar borstade jag tänderna och satte på min Macbook och tvn. Jag zappade mellan kanalerna medans jag borstade, och bestämde mig för att sätta på en säsong av The hills istället.
När jag var klar med tandborstningen la jag mig i sängen med datorn i knät. The hills rullade på tvn och jag kollade igenom facebook och tumblr. Det gick ganska snabbt eftersom det inte hade hänt så mycket, så jag kollade igenom lite bilder istället i iPhoto. Jag kände att det var dags att byta bakgrundsbild på datorn så jag bytte ut den rosa blomman mot en bild på mig och Justin från grillningen på stranden för några dagar sedan.
Dagen efter vaknade jag av att solen lös - starkt - rakt in från fönstret. "Jahapp, jag glömde stänga igen persiennerna inatt igen" muttrade jag för mig själv. Jag gick upp och la min dator på mitt barbord och satte i laddaren. Efter det gick jag rakt in i badrummet och in i duschen. Påvägen dit passerade jag mammas och pappas sovrum, och mamma hade åkt till jobbet.
Jag satte på vatten och ställde mig under duschen.
Efter 20 minuter / en halvtimme virade jag in en handduk om min kropp, och en handduk i håret. Precis när jag kommer in i mitt rum hör jag att min mobil börjar vibrera borta vid nattduksbordet. Ett sms från Justin. "Öppna, är utanför! x". Jag fick lite panik och slängde på mig underkläder och drog på mig min morgonrock innan jag gick ner för att öppna.
När jag öppnade stod Justin där i shorts, en t-shirt och en keps. "Vad gör du? Varför öppnade du inte? Haha" frågade han förvirrat. "Haha, jag stod i duschen och kom precis in i mitt rum när jag fick smset. Vad är klockan?" frågade jag. "Haha, halv elva bara, men jag vill ju ta vara av den här fina dagen med tanke på att det regna så mycket igår" sa han och log. Jag stack ut huvudet genom dörren och kände värmen i mitt ansikte. Att vädret kan ändras så fort, tänkte jag innan jag stängde igen dörren bakom mig och Justin.
"Vad vill du hitta på idag då?" frågade jag medans jag stod i min lilla walk in och försökte bestämma vad jag skulle ha på mig. "Vet inte, vad vill du göra?" frågade han. Jag kollade ut från garderoben och såg honom sitta och le för dig själv framför min Mac. Jag log och vände huvudet mot mina hängande kläder igen medans jag tänkte på vad vi kunde hitta på idag. "Vad sägs om att åka ner till stranden igen?" frågade jag medans jag rotade i min bikinilåda. "Ja, det låter bra! Men jag måste springa hem och byta om då först!" ropade han från rummet.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Förlåt för att det tog så lång tid! Men nu är det sommmarlooooov! Och jag (amanda) har varit ganska upptagen, men jag ska försöka ägna lite mer tid åt novellen också... När jag har tid, haha!
Men jag har en fråga.. vill ni ha typ kärlek och sånt om bara några kapitel typ, eller vill ni dra ut på det ännu mer? Haha. Aja, ha en bra sommar, vi ses om någon dag igen, med ett nytt kapitel!! xx
/Amanda & Karro.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Tre timmar senare låg vi alla på golvet, och hela min garderob gjorde det samma. Elsa och Wilma hade varit som två sjuåringar när de skulle gå på en actionfilm för första gången på bio ungefär. Men väskan var iallafall packad. Jag var så trött att jag var nära på att somna när jag hörde mamma knacka på dörren. Ingen av oss orkade gå och öppna så hon kom in och såg ut att ha fått en smärre chock när hon kom in. "Justin, vad har ni gjort här inne!?" frågade hon chockat. Jag lyfte upp mitt pekfinger och pekade på Elsa och Wilma som låg bredvid mig och log oskyldigt. "Deras fel..." fortsatte jag. Hon log innan hon sa att vi gärna fick komma ner och äta eftersom maten var klar. Jag ställde mig upp och hjälpte alla andra upp på benen.
"Är det säkert att vi får äta här då?" frågade Elsa medan hon satte upp håret i en hästsvans.
"Haha, ja klart! Hon frågade om ni skulle äta här när jag var nere och hämtade dricka till oss förut" sa jag.
En halvtimme senare var alla mätta och belåtna på mammas lasagne.
"Tack för maten, Pattie" sa Ryan och vi andra stämde in. Vi ställde in våra grejer i diskmaskinen och gick upp till mitt rum igen.
Elsas perspektiv:
Klockan var inte alls mycket, närmare bestämt halv sju. Det regnade fortfarande så vi bestämde oss för att kolla på film. Jag och Wilma övertalade killarna att ha en Twilight-kväll. De var först tveksamma, men gick med på det tillslut. Vi puffade till alla kuddar som låg på Justins säng och satte på första filmen.
"Vi får ses imorgon igen Justin" sa jag innan jag tog på mig mina Converse. De andra hade redan gått så det var bara jag kvar. "Ja det får vi. Sov gott" han pussade mig på kinden och jag öppnade dörren för att gå. Precis när jag var påväg att sätta min fot på trappan drog Justin tillbaka mig och gav mig en bamsekram. Jag kramade honom tillbaka och gungade lite fram och tillbaka innan jag släppte igen. Han log och stängde igen dörren efter mig. Regnet hade inte slutat än så jag fick springa hem. Jag bodde ju nära så det var ingen fara egentligen.
När jag låste upp hemma var allt mörkt och tyst. Mamma var antingen inte hemma, eller så hade hon gått och lagt sig. Klockan var ju trots allt ett på natten. Och det var en vanlig onsdag. Jag smög först upp till mammas och pappas rum och öppnade dörren försiktigt. Mamma sov. Som jag tänkte. Jag gick fram för att pussa henne på pannan samt släcka bordslampan och lägga undan boken hon tydligen hade läst innan hon somnat ifrån den.
Jag stängde dörren efter mig och smög in i mitt eget rum för att byta om till en stor tröja, tvätta bort sminket och borsta igenom håret. Det var alldeles risigt efter ett kuddkrig som hade brutit ut under "New Moon".
När jag var klar borstade jag tänderna och satte på min Macbook och tvn. Jag zappade mellan kanalerna medans jag borstade, och bestämde mig för att sätta på en säsong av The hills istället.
När jag var klar med tandborstningen la jag mig i sängen med datorn i knät. The hills rullade på tvn och jag kollade igenom facebook och tumblr. Det gick ganska snabbt eftersom det inte hade hänt så mycket, så jag kollade igenom lite bilder istället i iPhoto. Jag kände att det var dags att byta bakgrundsbild på datorn så jag bytte ut den rosa blomman mot en bild på mig och Justin från grillningen på stranden för några dagar sedan.
Dagen efter vaknade jag av att solen lös - starkt - rakt in från fönstret. "Jahapp, jag glömde stänga igen persiennerna inatt igen" muttrade jag för mig själv. Jag gick upp och la min dator på mitt barbord och satte i laddaren. Efter det gick jag rakt in i badrummet och in i duschen. Påvägen dit passerade jag mammas och pappas sovrum, och mamma hade åkt till jobbet.
Jag satte på vatten och ställde mig under duschen.
Efter 20 minuter / en halvtimme virade jag in en handduk om min kropp, och en handduk i håret. Precis när jag kommer in i mitt rum hör jag att min mobil börjar vibrera borta vid nattduksbordet. Ett sms från Justin. "Öppna, är utanför! x". Jag fick lite panik och slängde på mig underkläder och drog på mig min morgonrock innan jag gick ner för att öppna.
När jag öppnade stod Justin där i shorts, en t-shirt och en keps. "Vad gör du? Varför öppnade du inte? Haha" frågade han förvirrat. "Haha, jag stod i duschen och kom precis in i mitt rum när jag fick smset. Vad är klockan?" frågade jag. "Haha, halv elva bara, men jag vill ju ta vara av den här fina dagen med tanke på att det regna så mycket igår" sa han och log. Jag stack ut huvudet genom dörren och kände värmen i mitt ansikte. Att vädret kan ändras så fort, tänkte jag innan jag stängde igen dörren bakom mig och Justin.
"Vad vill du hitta på idag då?" frågade jag medans jag stod i min lilla walk in och försökte bestämma vad jag skulle ha på mig. "Vet inte, vad vill du göra?" frågade han. Jag kollade ut från garderoben och såg honom sitta och le för dig själv framför min Mac. Jag log och vände huvudet mot mina hängande kläder igen medans jag tänkte på vad vi kunde hitta på idag. "Vad sägs om att åka ner till stranden igen?" frågade jag medans jag rotade i min bikinilåda. "Ja, det låter bra! Men jag måste springa hem och byta om då först!" ropade han från rummet.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Förlåt för att det tog så lång tid! Men nu är det sommmarlooooov! Och jag (amanda) har varit ganska upptagen, men jag ska försöka ägna lite mer tid åt novellen också... När jag har tid, haha!
Men jag har en fråga.. vill ni ha typ kärlek och sånt om bara några kapitel typ, eller vill ni dra ut på det ännu mer? Haha. Aja, ha en bra sommar, vi ses om någon dag igen, med ett nytt kapitel!! xx
/Amanda & Karro.
Chapter 10.
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Efter nästan två timmar hade jag ätit, kollat på ett avsnitt av Smallville, suttit vid datorn och kollat igenom alla kommentarer på mina youtube videos, samt smsat lite med Elsa. Och mamma satt fortfarande i köket och pratade med Scooter, tror jag att han hette. Efter en liten stund knackade mamma lätt på dörren och öppnade den sedan.
"Telefon" sa hon och räckte över telefonen till mig. Jag höll för "mikrofonen" i telefonen och frågade mamma förvirrat vem det var. "Scooter" sa hon och gick ut.
Jag tog bort handen och höjde telefonen mot örat. "Hallå?"
"Hej, Justin. Mitt namn är Scooter. Du undrar väl säkert vem jag är?"
Jag svarade artigt och han började berätta att han jobbade som manager och bodde i Atlanta. Efter nästan en timme hade vi pratat som om vi känt varandra i hela livet. Han var så lätt att prata med.
"Jag pratade med din mamma, Justin. Och jag vill jättegärna presentera er för skivbolag och människor här nere i Atlanta. Så jag frågar dig nu om du skulle vilja det? Jag är väldigt impad av dina youtubevideos ska du veta!"
Jag blev chockad, och stum. Han fortsatte att babbla på och sedan frågade han "Justin? Är du kvar? Vill du det?"
Såklart jag ville. Självklart. Det är ju typ en chans man bara får en gång i livet. Jag hittade tillbaka till min talförmåga och svarade "Ja, självklart Scooter. Det skulle vara awesome!"
Vi fortsatte att prata om när vi skulle ta flyget ner, när vi skulle träffas och allt som hörde till resan.
"Kan du ta ledigt från skolan då?"
"Scooter, det är sommarlov, hahaha!"
"Oj, just det! Haha, men vad ska vi säga då? Kan ni flyga ner i övermorgon?"
"Ja, det blir perfekt!"
"Jag bokar flygbiljetter åt er med en gång, och ringer tillbaka senare, okej?"
"Men Scooter, du kan ju inte betala!" sa jag och gick samtidigt in på en flygbolags hemsida.
"Jo. Jag vill! Låt mig bjuda er!" bedjade han.
"Har du pratat med mamma om det? frågade jag sedan.
"Ja, och hon protesterade först hon med, men efter lite tjat gav hon med sig. Så det går bra för henne."
Jag suckade och svarade sedan "Okej då, denna gången får du väl betala, haha. Men ring tillbaka sedan."
"Ja, självklart. Vi hörs lite senare!"
Han la på och jag la ner telefonen på mitt skrivbord samtidigt som jag kryssade ner flygbolagshemsidan.
Efter ett tag ställde jag mig upp och gick ut ur mitt rum med telefonen i handen för att sedan ställa den på laddaren. Jag fortsatte ut till köket där mamma satt med sin laptop. "Hej gubben" sa hon och log stort.
"Hej mamma" sa jag och log tillbaka och gick fram till henne.
"Så har du bestämt dig?"
"Yep. Vi åker till Atlanta!!!" skrek jag ut och kramade om hennes axlar.
Hon ställde sig upp och kramade om mig. "Jag visste att du skulle göra rätt val. Men vad du än väljer att göra så kommer jag alltid att finnas vid din sida. Och hur det än går kommer jag finnas där. Älskar dig Justin."
"Tack mamma. Jag älskar dig med." Jag pussade henne på kinden innan jag sprang upp till mitt rum för att ringa Ryan och Elsa. Jag bestämde mig för att ringa Ryan först och berätta nyheten.
Signalerna gick fram och när jag precis tänkte lägga på svarade han. "Ryan"
"Hey, Ryan! Vad gör du? Kan du komma över, typ nu?"
"Oj, det låter viktigt. Kommer med en gång!" sa han och la på. Jag fortsatte med att ringa till Elsa.
"Elsa här" svarade hon. Snabbt som vanligt.
"Shawty, hej! Vad gör du?"
"Inte så mycket, själv?"
"Väntar på er! Har en viktig sak att säga. Kan du komma över typ nu?"
"Ja, självklart, kommer nu!" sa hon innan hon la på.
Jag bestämde mig sedan för att ringa till Wilma.
"Hallå?"
"Heeey tjejen! Vad gör du?"
"Nah, kollar på tv bara. Själv?"
"Väntar på er ofcourse! Kan du komma över?"
"Vad har hänr Justin!?" hon lät skräckslagen så jag började skratta.
"Haha, inget dåligt har hänt alltså.. Men kommer du?"
"Kommer om 10!" sa hon och la på.
Värst vad alla klickar mig idag, tänkte jag innan jag log stort för mig själv och gjorde ett glädjehopp. Jag. Skulle. Till. ATLANTA!!!! Jag har aldrig satt min fot på ett flygplan någonsin förut. Och som Scooter sa. Om vi inte ville börja sammarbeta med någon där nere, eller om ingen ville sammarbeta med oss, så skulle vi få en gratis semester och sedan komma tillbaka till Thunder Bay och leva som vanligt igen.
Jag satte mig på min säng och fick en känsla i magen som jag aldrig känt förut. Det var en blandning av begär, nervositet och längtan. Tänk om allt faktiskt går bra där nere! Vad händer då?
Jag hann inte tänka så mycket längre än så för helt plötsligt knackade det lätt på min sovrumsdörr och dörren öppnades. Där stod Elsa och Ryan, helt dygnsura av vatten.
"Haha, vad har hänt? Ramlat i en vattenpöl?" skrattade jag.
"Skratta inte! Det spöregnar ute! Tror det kommer åska snart också..." sa hon fundersamt.
"Vill ni låna kläder?" frågade jag och öppnade min byrålåda med mjukiskläder.
"Ja gärna" sa Ryan och gick fram och ställde sig bredvid mig. Precis när jag skulle dra upp ett par mjukisbyxor till Ryan öppnades dörren igen och Wilma kommer ingåendes, lika blöt som de andra, men mycket gladare än vad de var. "Din mamma släppte in mig. Åh kan jag också låna något?"
"Haha, ja det kan du. Men kläderna kanske blir lite stora på er två tjejer, men det kanske inte gör någonting?"
"Nej då, kasta hit någonting bara" sa Elsa och log. Jag besvarade leéndet innan jag kastade över en One Piece till Wilma, mjukisbyxor och min LEAFS tröja till Elsa och ett par mjukisar och en blå hoodie till Ryan.
Jag satte mig vid datorn och kollade igenom facebook medans de andra bytte om. När de var klara riktade jag uppmärksamheten mot dom igen.
"Så, vad var det som var så viktigt?" frågade Wilma som satte sig ner i sängen bredvid Elsa. Ryan satt på golvet och såg jättenyfiken ut.
Jag log innan jag började prata. "Mamma ringde upp en kille förut, som försökt få tag på mig tydligen. Han har sett mina youtube videos och facinerades väldigt mycket av dom. Han är manager och efter vi hade pratat i någon timme - vi kom jättebra överrens förresten - frågade han om jag och mamma ville komma ner till Atlanta och träffa massa människor i musikbranchen! Jag ska verkligen inte ta ut någonting i förskott... Men tänk om allt går bra!" Jag slutade prata och kollade på de andra. De såg glada och upprymda ut.
"Ååååh Justin! Herregud vad kul! När åker du?" sa Elsa och började klappa förväntansfullt i sina händer.
"I övermorgon, så det är snabba ryck med packning och allting!"
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Vad tycker ni? Som ni redan vet så är uppdateringen inte världens bästa, men vi vill ju göra annat än att sitta vid datorn också, vilket jag hoppas att ni förstår. Men om ni inte vill missa någon uppdatering kan ni följa oss på Bloglovin´ (<---- lääänk)
Vet att ni vill ha mer drama, kärlek och så, och det enda jag kan säga är att det kommer. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!! ;)
/Amanda och Karro.
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
ph: tumblr.
Efter nästan två timmar hade jag ätit, kollat på ett avsnitt av Smallville, suttit vid datorn och kollat igenom alla kommentarer på mina youtube videos, samt smsat lite med Elsa. Och mamma satt fortfarande i köket och pratade med Scooter, tror jag att han hette. Efter en liten stund knackade mamma lätt på dörren och öppnade den sedan.
"Telefon" sa hon och räckte över telefonen till mig. Jag höll för "mikrofonen" i telefonen och frågade mamma förvirrat vem det var. "Scooter" sa hon och gick ut.
Jag tog bort handen och höjde telefonen mot örat. "Hallå?"
"Hej, Justin. Mitt namn är Scooter. Du undrar väl säkert vem jag är?"
Jag svarade artigt och han började berätta att han jobbade som manager och bodde i Atlanta. Efter nästan en timme hade vi pratat som om vi känt varandra i hela livet. Han var så lätt att prata med.
"Jag pratade med din mamma, Justin. Och jag vill jättegärna presentera er för skivbolag och människor här nere i Atlanta. Så jag frågar dig nu om du skulle vilja det? Jag är väldigt impad av dina youtubevideos ska du veta!"
Jag blev chockad, och stum. Han fortsatte att babbla på och sedan frågade han "Justin? Är du kvar? Vill du det?"
Såklart jag ville. Självklart. Det är ju typ en chans man bara får en gång i livet. Jag hittade tillbaka till min talförmåga och svarade "Ja, självklart Scooter. Det skulle vara awesome!"
Vi fortsatte att prata om när vi skulle ta flyget ner, när vi skulle träffas och allt som hörde till resan.
"Kan du ta ledigt från skolan då?"
"Scooter, det är sommarlov, hahaha!"
"Oj, just det! Haha, men vad ska vi säga då? Kan ni flyga ner i övermorgon?"
"Ja, det blir perfekt!"
"Jag bokar flygbiljetter åt er med en gång, och ringer tillbaka senare, okej?"
"Men Scooter, du kan ju inte betala!" sa jag och gick samtidigt in på en flygbolags hemsida.
"Jo. Jag vill! Låt mig bjuda er!" bedjade han.
"Har du pratat med mamma om det? frågade jag sedan.
"Ja, och hon protesterade först hon med, men efter lite tjat gav hon med sig. Så det går bra för henne."
Jag suckade och svarade sedan "Okej då, denna gången får du väl betala, haha. Men ring tillbaka sedan."
"Ja, självklart. Vi hörs lite senare!"
Han la på och jag la ner telefonen på mitt skrivbord samtidigt som jag kryssade ner flygbolagshemsidan.
Efter ett tag ställde jag mig upp och gick ut ur mitt rum med telefonen i handen för att sedan ställa den på laddaren. Jag fortsatte ut till köket där mamma satt med sin laptop. "Hej gubben" sa hon och log stort.
"Hej mamma" sa jag och log tillbaka och gick fram till henne.
"Så har du bestämt dig?"
"Yep. Vi åker till Atlanta!!!" skrek jag ut och kramade om hennes axlar.
Hon ställde sig upp och kramade om mig. "Jag visste att du skulle göra rätt val. Men vad du än väljer att göra så kommer jag alltid att finnas vid din sida. Och hur det än går kommer jag finnas där. Älskar dig Justin."
"Tack mamma. Jag älskar dig med." Jag pussade henne på kinden innan jag sprang upp till mitt rum för att ringa Ryan och Elsa. Jag bestämde mig för att ringa Ryan först och berätta nyheten.
Signalerna gick fram och när jag precis tänkte lägga på svarade han. "Ryan"
"Hey, Ryan! Vad gör du? Kan du komma över, typ nu?"
"Oj, det låter viktigt. Kommer med en gång!" sa han och la på. Jag fortsatte med att ringa till Elsa.
"Elsa här" svarade hon. Snabbt som vanligt.
"Shawty, hej! Vad gör du?"
"Inte så mycket, själv?"
"Väntar på er! Har en viktig sak att säga. Kan du komma över typ nu?"
"Ja, självklart, kommer nu!" sa hon innan hon la på.
Jag bestämde mig sedan för att ringa till Wilma.
"Hallå?"
"Heeey tjejen! Vad gör du?"
"Nah, kollar på tv bara. Själv?"
"Väntar på er ofcourse! Kan du komma över?"
"Vad har hänr Justin!?" hon lät skräckslagen så jag började skratta.
"Haha, inget dåligt har hänt alltså.. Men kommer du?"
"Kommer om 10!" sa hon och la på.
Värst vad alla klickar mig idag, tänkte jag innan jag log stort för mig själv och gjorde ett glädjehopp. Jag. Skulle. Till. ATLANTA!!!! Jag har aldrig satt min fot på ett flygplan någonsin förut. Och som Scooter sa. Om vi inte ville börja sammarbeta med någon där nere, eller om ingen ville sammarbeta med oss, så skulle vi få en gratis semester och sedan komma tillbaka till Thunder Bay och leva som vanligt igen.
Jag satte mig på min säng och fick en känsla i magen som jag aldrig känt förut. Det var en blandning av begär, nervositet och längtan. Tänk om allt faktiskt går bra där nere! Vad händer då?
Jag hann inte tänka så mycket längre än så för helt plötsligt knackade det lätt på min sovrumsdörr och dörren öppnades. Där stod Elsa och Ryan, helt dygnsura av vatten.
"Haha, vad har hänt? Ramlat i en vattenpöl?" skrattade jag.
"Skratta inte! Det spöregnar ute! Tror det kommer åska snart också..." sa hon fundersamt.
"Vill ni låna kläder?" frågade jag och öppnade min byrålåda med mjukiskläder.
"Ja gärna" sa Ryan och gick fram och ställde sig bredvid mig. Precis när jag skulle dra upp ett par mjukisbyxor till Ryan öppnades dörren igen och Wilma kommer ingåendes, lika blöt som de andra, men mycket gladare än vad de var. "Din mamma släppte in mig. Åh kan jag också låna något?"
"Haha, ja det kan du. Men kläderna kanske blir lite stora på er två tjejer, men det kanske inte gör någonting?"
"Nej då, kasta hit någonting bara" sa Elsa och log. Jag besvarade leéndet innan jag kastade över en One Piece till Wilma, mjukisbyxor och min LEAFS tröja till Elsa och ett par mjukisar och en blå hoodie till Ryan.
Jag satte mig vid datorn och kollade igenom facebook medans de andra bytte om. När de var klara riktade jag uppmärksamheten mot dom igen.
"Så, vad var det som var så viktigt?" frågade Wilma som satte sig ner i sängen bredvid Elsa. Ryan satt på golvet och såg jättenyfiken ut.
Jag log innan jag började prata. "Mamma ringde upp en kille förut, som försökt få tag på mig tydligen. Han har sett mina youtube videos och facinerades väldigt mycket av dom. Han är manager och efter vi hade pratat i någon timme - vi kom jättebra överrens förresten - frågade han om jag och mamma ville komma ner till Atlanta och träffa massa människor i musikbranchen! Jag ska verkligen inte ta ut någonting i förskott... Men tänk om allt går bra!" Jag slutade prata och kollade på de andra. De såg glada och upprymda ut.
"Ååååh Justin! Herregud vad kul! När åker du?" sa Elsa och började klappa förväntansfullt i sina händer.
"I övermorgon, så det är snabba ryck med packning och allting!"
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Vad tycker ni? Som ni redan vet så är uppdateringen inte världens bästa, men vi vill ju göra annat än att sitta vid datorn också, vilket jag hoppas att ni förstår. Men om ni inte vill missa någon uppdatering kan ni följa oss på Bloglovin´ (<---- lääänk)
Vet att ni vill ha mer drama, kärlek och så, och det enda jag kan säga är att det kommer. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!! ;)
/Amanda och Karro.
Chapter 9.
Justin närmade sig igen och ställde sig framför mig. Han hade slutat dansa, vilket jag också hade gjort nu. Han kollade mig djupt i ögonen och letade efter någonting. Han tog sedan tag i mina händer men fortsatte kolla lika djupt i ögonen. Orden som han sedan sa gjorde mig helt omtumlad. "Elsa, tack för att jag har dig. Vet du hur mycket jag älskar dig?". Jag blev så glad, men ändå stod jag bara där. Jag flackade lite med blicken, men kollade han sedan i ögonen igen. "Justin, jag älskar dig med"
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
Musiken tystnade och alla stannade upp för någon sekund. Först stod jag som en staty och kunde inte röra på mig, men sedan drog jag mig undan ur Justins grepp. Han släppte och vi kollade på varandra och följde sedan med folkmassan ut till trädgården igen.
I poolen låg en väldigt full tjej med smink som runnit ut så att hon såg ut som en panda, och plaskade runt skrattandes. "HAHAHA, oh shieeet, jävlar, ramlade i poolen"
Hon simmade in till kanten och hennes två kompisar försökte hjälpa henne upp, men de var lika fulla de med så de ramlade i poolen de med när de försökte hjälpa den första tjejen att komma upp.
Ett våg av skratt spred sig runt alla gäster, och när alla hade försäkrat sig om att de var oskadda startade de igång musiken igen och alla började dansa precis som ingenting hade hänt.
Jag suckade, satte mig ner på närmsta lediga stol och drog upp mobilen för att kolla på klockan. 23:47 stod den på. Jag la ner den igen och kollade ner i marken.
Justin, som för tillfället stod bredvid mig sa ingenting alls. Vad hade nyss nästan hänt?
Varför är jag så förvirrad för tillfället? Jag kollade upp på Justin och han såg lika förvirrad ut han med.
Jag kände inte längre på partyhumör så jag ställde mig upp och Justin kollade på mig.
- Justin.. Jag tror att jag måste hem nu. Jag är rätt trött.
- Okej, jag följer med. Ska bara kolla om Ryan och Wilma ska med. Stanna här.
Han kollade på mig en sekund för länge innan han gick iväg. Jag satte mig ner på stolen igen med ytterligare en suck.
- Tråkigt eller?
Jag kollade upp och där stod Lucas med en dricka i handen.
- Haha nejdå, trött bara. Vi ska hem nu. Eller jag och Justin ska det.
- Jaha.. tråkigt.. Jag som inte ens hunnit dansa med dig än?
Han lät road.. och full.
- haha, det får nog bli en annan gång, sa jag och vände generat bort huvudet.
- Men får jag ditt nummer iallafall?
Han drog upp mobilen ur fickan och låste upp den. Jag rabblade upp mitt nummer och en minut senare kom ett sms på min mobil, från honom, så att jag kunde programera in hans nummer.
Efter några sekunders pinsam tystnad kom Justin gåendes mot oss. Jag ställde mig upp och visste inte riktigt om jag skulle krama honom eller inte. Han avgjorde valet för mig och slängde armarna om min rygg och viskade "vi får ses någon dag" i mitt öra.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag nickade bara en gång och log sedan mot honom.
- Varken Ryan eller Wilma ska hem nu, så vi får gå själva.
Han log
- Okej.
Jag log tillbaka.
- Hejdå Lucas, sa Justin innan han och jag gick mot ytterdörren.
Han vinkade och började sedan prata med någon annan vid stolarna.
När vi kommit ett tjugotal meter från huset försvann även musiken och allt blev tyst. Vi var tysta och natten var ovanligt tyst. Det hade aldrig riktigt uppstått en pinsam tystnad mellan mig och Justin så det här var nog första gången någonsin.
- Vi behöv... började vi båda.
- Vad skulle du säga? frågade han snällt.
- Haha, säg du. sa jag och log.
- Okej.... Eh.. vi behöver nog prata..?
Hans ögon utstrålade en förvirrad känsla. Jag såg en parkbänk 10 meter framför oss som jag gick fram till och satte mig på. Justin kom kort därefter och satte sig bredvid mig.
Först kollade jag ner i marken. Funderade över vad jag skulle säga, och hur jag skulle säga det jag tänkte säga.
Jag vände mig mot honom.
- Okej, Justin. Jag har haft...... en känsla i flera dagar nu som aldrig verkar ge sig och eh... ja. En känsla av att... få vara extra nära dig? Eller alltså... jag är förvirrad!!!
Jag kollade ner i marken igen och drog händerna genom håret.
- Hmm.. konstigt.. för jag har lixom också haft den känslan för... dig.
- Allt har blivit så komplicerat.. eller?
- Ja... var hans enda svar.
Efter ungefär en minut kollade jag upp igen och in i Justins ögon.
- Vi får inte förstöra den vänskapen vi byggt upp under alla dessa år. Jag är rädd.. Rädd för att förlora den person som betyder mest av allt för mig. Du.
- Ja.. jag vet... Men.. kan vi inte bara glömma att det nästan hände och så får vi låta tiden avgöra det hela? Men en sak kan jag lova dig Elsa. Vi kommer föralltid vara bästa vänner, oavsett vad som än händer, okej?
Han kollade på mig med en seriös blick.
- Okej, svarade jag och log.
Han log tillbaka och gav mig en kram.
- Ska vi fortsätta gå hemåt?
Jag nickade och vi fortsatte hemåt. Vi kramade varandra hejdå innan han fortsatte hem till sig.
Jag grävde upp nyckeln ur väskan och låste upp.
Jag slängde av mig skorna och gick in till köket för att hämta en natt macka. När jag gjort iordning te och mackan satte jag mig i soffan och knäppte på tvn. Det gick någon drama/komedi som jag satt och kollade på. När det var reklam gick jag upp till mitt rum för att tvätta bort sminket och ta på mig min pyjamas.
Jag drog med mig mitt täcke och min kudde ner till soffan igen och fortsatte kolla på filmen. Jag kände att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag ifrån filmen.
Justins perspektiv:
Jag vaknade morgonen därpå av fågelkvitter utanför mitt fönster. Jag suckade och kollade på klockan. Halv tio. Jag suckade en gång till men gick sedan upp.
Ingen idé att försöka sova mer, tänkte jag. Jag gick ner till köket där min mamma satt med en kaffekopp och pratade i telefon.
- Jaha.. okej.. kan jag få numret?
Hon hämtade en penna och ett papper och började kladda ner ett nummer.
- Ah, tack så mycket, vi hörs snart igen!
Hon la på och kollade på mig.
- Godmorgon gubben!
- Godmorgon mamma! Vem var det som ringde?
- Haha, det var din moster. Hon hälsar förresten.
- Hälsa tillbaka! Vad sa hon mer?
- Det är någon man som försöker få tag på oss... Scooter någonting hette han... Här är hans nummer.
Hon visade mig lappen innan hon fortsatte
- Jag vet inte varför. Han har tydligen ringt bla. din rektor, och din moster. Han har iallafall frågat efter dig, Justin.
- Undra vad han vill... sa jag fundersamt. Jag var lite chockad faktiskt.
- Jag vet inte, men jag ska ringa honom nu och konfrontera honom... över telefonen då, haha.
Jag skrattade till och började bre en macka innan jag gick in till vardagsrummet. Innan jag slog på tvn hörde jag mamma:
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Orkade inte vänta tills vi fått 10 kommentarer.. Men vad tycker ni? Minst 9 kommentarer till nästa chapter! Kom igeeeeen nu, 9 kommentarer är inte så mycket ju! Vi har ju mycket fler än 9 st läsare!!
/Amanda & Karro.
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
weheartit.com
Musiken tystnade och alla stannade upp för någon sekund. Först stod jag som en staty och kunde inte röra på mig, men sedan drog jag mig undan ur Justins grepp. Han släppte och vi kollade på varandra och följde sedan med folkmassan ut till trädgården igen.
I poolen låg en väldigt full tjej med smink som runnit ut så att hon såg ut som en panda, och plaskade runt skrattandes. "HAHAHA, oh shieeet, jävlar, ramlade i poolen"
Hon simmade in till kanten och hennes två kompisar försökte hjälpa henne upp, men de var lika fulla de med så de ramlade i poolen de med när de försökte hjälpa den första tjejen att komma upp.
Ett våg av skratt spred sig runt alla gäster, och när alla hade försäkrat sig om att de var oskadda startade de igång musiken igen och alla började dansa precis som ingenting hade hänt.
Jag suckade, satte mig ner på närmsta lediga stol och drog upp mobilen för att kolla på klockan. 23:47 stod den på. Jag la ner den igen och kollade ner i marken.
Justin, som för tillfället stod bredvid mig sa ingenting alls. Vad hade nyss nästan hänt?
Varför är jag så förvirrad för tillfället? Jag kollade upp på Justin och han såg lika förvirrad ut han med.
Jag kände inte längre på partyhumör så jag ställde mig upp och Justin kollade på mig.
- Justin.. Jag tror att jag måste hem nu. Jag är rätt trött.
- Okej, jag följer med. Ska bara kolla om Ryan och Wilma ska med. Stanna här.
Han kollade på mig en sekund för länge innan han gick iväg. Jag satte mig ner på stolen igen med ytterligare en suck.
- Tråkigt eller?
Jag kollade upp och där stod Lucas med en dricka i handen.
- Haha nejdå, trött bara. Vi ska hem nu. Eller jag och Justin ska det.
- Jaha.. tråkigt.. Jag som inte ens hunnit dansa med dig än?
Han lät road.. och full.
- haha, det får nog bli en annan gång, sa jag och vände generat bort huvudet.
- Men får jag ditt nummer iallafall?
Han drog upp mobilen ur fickan och låste upp den. Jag rabblade upp mitt nummer och en minut senare kom ett sms på min mobil, från honom, så att jag kunde programera in hans nummer.
Efter några sekunders pinsam tystnad kom Justin gåendes mot oss. Jag ställde mig upp och visste inte riktigt om jag skulle krama honom eller inte. Han avgjorde valet för mig och slängde armarna om min rygg och viskade "vi får ses någon dag" i mitt öra.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag nickade bara en gång och log sedan mot honom.
- Varken Ryan eller Wilma ska hem nu, så vi får gå själva.
Han log
- Okej.
Jag log tillbaka.
- Hejdå Lucas, sa Justin innan han och jag gick mot ytterdörren.
Han vinkade och började sedan prata med någon annan vid stolarna.
När vi kommit ett tjugotal meter från huset försvann även musiken och allt blev tyst. Vi var tysta och natten var ovanligt tyst. Det hade aldrig riktigt uppstått en pinsam tystnad mellan mig och Justin så det här var nog första gången någonsin.
- Vi behöv... började vi båda.
- Vad skulle du säga? frågade han snällt.
- Haha, säg du. sa jag och log.
- Okej.... Eh.. vi behöver nog prata..?
Hans ögon utstrålade en förvirrad känsla. Jag såg en parkbänk 10 meter framför oss som jag gick fram till och satte mig på. Justin kom kort därefter och satte sig bredvid mig.
Först kollade jag ner i marken. Funderade över vad jag skulle säga, och hur jag skulle säga det jag tänkte säga.
Jag vände mig mot honom.
- Okej, Justin. Jag har haft...... en känsla i flera dagar nu som aldrig verkar ge sig och eh... ja. En känsla av att... få vara extra nära dig? Eller alltså... jag är förvirrad!!!
Jag kollade ner i marken igen och drog händerna genom håret.
- Hmm.. konstigt.. för jag har lixom också haft den känslan för... dig.
- Allt har blivit så komplicerat.. eller?
- Ja... var hans enda svar.
Efter ungefär en minut kollade jag upp igen och in i Justins ögon.
- Vi får inte förstöra den vänskapen vi byggt upp under alla dessa år. Jag är rädd.. Rädd för att förlora den person som betyder mest av allt för mig. Du.
- Ja.. jag vet... Men.. kan vi inte bara glömma att det nästan hände och så får vi låta tiden avgöra det hela? Men en sak kan jag lova dig Elsa. Vi kommer föralltid vara bästa vänner, oavsett vad som än händer, okej?
Han kollade på mig med en seriös blick.
- Okej, svarade jag och log.
Han log tillbaka och gav mig en kram.
- Ska vi fortsätta gå hemåt?
Jag nickade och vi fortsatte hemåt. Vi kramade varandra hejdå innan han fortsatte hem till sig.
Jag grävde upp nyckeln ur väskan och låste upp.
Jag slängde av mig skorna och gick in till köket för att hämta en natt macka. När jag gjort iordning te och mackan satte jag mig i soffan och knäppte på tvn. Det gick någon drama/komedi som jag satt och kollade på. När det var reklam gick jag upp till mitt rum för att tvätta bort sminket och ta på mig min pyjamas.
Jag drog med mig mitt täcke och min kudde ner till soffan igen och fortsatte kolla på filmen. Jag kände att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag ifrån filmen.
Justins perspektiv:
Jag vaknade morgonen därpå av fågelkvitter utanför mitt fönster. Jag suckade och kollade på klockan. Halv tio. Jag suckade en gång till men gick sedan upp.
Ingen idé att försöka sova mer, tänkte jag. Jag gick ner till köket där min mamma satt med en kaffekopp och pratade i telefon.
- Jaha.. okej.. kan jag få numret?
Hon hämtade en penna och ett papper och började kladda ner ett nummer.
- Ah, tack så mycket, vi hörs snart igen!
Hon la på och kollade på mig.
- Godmorgon gubben!
- Godmorgon mamma! Vem var det som ringde?
- Haha, det var din moster. Hon hälsar förresten.
- Hälsa tillbaka! Vad sa hon mer?
- Det är någon man som försöker få tag på oss... Scooter någonting hette han... Här är hans nummer.
Hon visade mig lappen innan hon fortsatte
- Jag vet inte varför. Han har tydligen ringt bla. din rektor, och din moster. Han har iallafall frågat efter dig, Justin.
- Undra vad han vill... sa jag fundersamt. Jag var lite chockad faktiskt.
- Jag vet inte, men jag ska ringa honom nu och konfrontera honom... över telefonen då, haha.
Jag skrattade till och började bre en macka innan jag gick in till vardagsrummet. Innan jag slog på tvn hörde jag mamma:
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Orkade inte vänta tills vi fått 10 kommentarer.. Men vad tycker ni? Minst 9 kommentarer till nästa chapter! Kom igeeeeen nu, 9 kommentarer är inte så mycket ju! Vi har ju mycket fler än 9 st läsare!!
/Amanda & Karro.
