Vi gick runt i Venedig, hand i hand, längst gatorna bland alla mysiga restauranger. Vi kunde inte riktigt bestämma oss för vart vi skulle äta, men vi bestämde oss tillslut för att äta på A Beccafico.

---

Sia - My love. (Lyssna samtidigt)

Jag var riktigt nervös inför en sak som jag skulle göra senare... Hoppas det blir bra och att hon reagerar positivt...
- Justin, vad är det du går och grubblar på? frågade Sofie och när jag kollade på henne log hon med hela ansiktet.
- Hehe, ingenting älskling.

Någon minut senare kom kyparen fram till vårat bort och gav oss beställningsmapparna.
- Så, min sköna, vad är du sugen på? frågade jag med italensk brytning.
Hon började skratta och böjde sig fram och kysste mig på kinden.
- Ja du, mr italiano, jag vet inte faktiskt.. Vad sägs om att dela på en stor italiensk pizza tillsammas?
- Det blir toppen.

Kyparen kom tillbaka och vi beställde.
När han gått iväg igen satt jag och kollade på henne. Hon var så fin i sin svarta klänning och ett par örhängen jag gett henne.
- Hellooo, Justin, jorden anropar, hörde jag Sofie och hon satt nu och viftade med händerna.
- Justin, vad är det du går och grubblar på egentligen?
- Att du är så fin. Inte bara ikväll, utan alltid. Vad du än har på dig, eller hur du än är sminkad, så är du alltid fin. Speciellt när du skrattar, vet du det?
Hon log och jag såg att hon rodnade litegrann.
- Justin, min finaste Justin. Du är en av de viktigaste personerna i mitt liv, och jag skulle inte klara av att förlora dig igen. Jag älskar dig my favorite boy.
- Och jag älskar dig my favorite girl.
Hon la sin hand över bordet och jag tog upp den och kysste den. Hon fnissade till och log sedan.

Vi satt och pratade när kyparen kom ut med pizzan. Vi tackade och högg sedan in.
Vi båda var verkligen hungriga.
Medans vi åt satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord. Jag är så glad över att jag äntligen hittat den rätta tjejen i mitt liv. Det var henne, Sofie Clara Brown, som jag ville spendera resten av mitt liv med.
Inget kunde stoppa oss nu. För vi var starkare än någonsin, efter allt vi gått igenom.
- Haha, Sofie, kommer du ihåg hur vårat första möte var?
Hon log och jag såg att hon tänkte tillbaka. Det gjorde jag med.

Tillbakablick från episode 2, Sofies perspektiv:
Mitt i mitt drömmande vid mitt skåp var det någon som sprang in i mig. Jag föll mot marken med en hård smäll.
- Vad fan håller du på med? Se dig för. fräste jag åt han, inte allt för högt så att alla inte skulle höra. Jag böjde mig ner och började sedan plocka upp mina saker som hade ramlat ner i golvet. Jag kände inte igen kille som sprang in i mig, jag hade aldrig sätt han förr, men han var brunhårig, brunögd, hade en svart t-shirt och ett par jeans. Vem var han?
- e-eh förlåt, vänta så ska jag hjälpa dig. sa killen som sprang in i mig och försökte att hjälpa mig att ta upp mina saker, men jag sa åt han att jag inte ville ha hans hjälp och att jag klarade mig själv.
- Vad kan jag göra för att gengälda dig?
- Ingeting, gå här ifrån. sa jag och smällde sedan igen mitt skåp och började gå ut mot skolgården där jag visste att Mathilda och Johanna stod och vänta på mig. När jag vände mig om såg jag att killen sprang efter mig, vem var han egentligen? Jag stannade upp och vände mig om mot honom.
- Seriöst, vad är det du vill? sa jag och började sedan gå. Han fortsatte att springa efter mig och grabb sedan tag om min arm.
- Släpp mig! Vad är det du vill?
- Jag vill kunna göra dig en tjänst.
- Jag har sagt att du kan gå. sa jag lite små surt.
- Kan man iallafall inte få bjuda dig på fika iallafall?
- Gå på fika med en okänd man som nyss sprungit in i en? Nej tack, jag passar.
- Vadå, vet du inte vem jag är? sa han och kollade chokat på mig.
- Hur skulle jag kunna veta det? Du är väl någon sista års elev eller något.
- Jag är Justin Bieber. sa han och kollade frågande på mig.
- Jaha? sa jag och kollade frågande tillbaka.
- Vet du fortfarande inte vem jag är? sa han och kollade helt chokerande på mig.
- Nej, tyvärr killen. sa jag och vände sedan om ryggen mot han och gick ut mot Johanna & Mathilda.

Tillbakablick från episode 3, Sofies perspektiv:
- Hallå? Det är Sofie.
- eh ja, hej! Det är Justin... sa han med en lite darrig röst. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
- Jaha..
- Varför svarade du inte innan?
- Inte sett att du ringt eller smsat. sa jag med en iskall röst.
- Får jag bjuda dig på fika ikväll eller?
- Nej tack, jag passar denna gången också. Någon annan dag maybe. sa jag & skrattade lite.
- Okej. sa han lite dystert på andra sidan luren.
- Jepp. sa jag, även nu så var jag helt iskall.
- Men vi ses väl imorgon då? Heydå.
- Det hoppas jag inte, hejdå. sa jag torrt och la sedan på.

Vad elak jag kände mig, men han brydde sig väl inte särskilt mycket. Har var ju sååå känd så varför lägga ner tid på mig? satt jag undrande.

Nutid, Justins perspektiv:
- Fyyy vad elak jag var mot dig då! Varför slösade du ner så mycket energi på mig, jag som var så jäkla dryg då!? sa hon, lite chockat.
- Jag såg med en gång att du, Sofie, var den rätta tjejen.
Hon log och sa sedan:
- Tiderna har verkligen förändrats. Jag är inte dryg längre, jag har hittat den rätta killen och jag är hur lycklig som helst! Allt tack vare dig Justin!
Jag blev helt varm inombords.

2 timmar senare:
- Maten var sjukt god, ellerhur Justin? sa Sofie som hoppade bredvid mig, istället för att gå.
- Ja verkligen! Är du hyper eller? Haha, sa och tog tag i hennes hand och kramade om henne istället.
- Haha, efter den där sockerbomben till efterrätt, så ja, haha!
Jag log och nu var vi på en bro. Och vi hade solnedgången framför oss. Sofie, som nu hade lugnat ner sig lite, stod och kollade ut mot vattnet.
- Vad fint det är... viskade hon.
Jag tog tag i båda hennes händer och vände henne mot mig. Jag såg henne i ögonen och släppte sedan taget om hennes händer igen.
Hela jag darrade jag nervositet. Jag är inte ens såhär nervös när jag ska uppträda för 20 000 pers. Men sedan tog jag ett djupt andetag och gick ner på ett knä.
- Sofie, om det inte hade varit för dig hade jag inte varit såhär lycklig som jag är nu. Du gör mitt liv helt. Så därför undrar jag, Sofie Clara Brown, om du vill gifta dig med mig och bli Mrs. Bieber Brown?

---

Ååååh så fint! Ellerhur? MEN VAD KOMMER HON ATT SVARA!?!?! SJUKT SPÄNNANDE JU!
WOHO!!!! :D Mer än 11 & 12 kommentarer på de senaste två inläggen! Ska vi säga 13 till nästa episode?

/AMANDA & KARRO.