We're so sorry...
Amanda: Hej! Amanda här... Har en väldigt tråkig nyhet att framföra och jag hoppas att ni inte blir för arga eller besvikna. Jag & Karro har bestämt oss för att sluta novellblogga här på bbejber. Jag tänkte faktiskt sluta för flera månader sedan, när vi avslutade den andra novellen, men stannade kvar här för er läsare. Men nu på sommaren har vi inte tid att sitta vid datorn när man hellre vill vara med vänner, osv. Sedan känner jag ingen inspiration till den här novellen mer... Den kunde ha blivit jättebra men uppdateringen är ju inte den bästa och jag kommer inte ens ihåg vad som hände i de senaste kapitlerna och ja..
Jag, Amanda, älskar att skriva noveller om Justin, så det här är inte slutet för mig. Kommer inte fortsätta på den här bloggen, och jag kommer dessutom ta en paus från novellbloggning i 2/3 månader nu, men jag meddelar er när och framförallt OM jag verkligen kommer starta en ny. Det är inte säkert än, utan bara mest en tanke.
Aja.... jättekul att ni, våra fina läsare, följt oss i mer än ett halvår nu och läst våra kapitel och kommenterat så fina kommentarer. Ni är bäst, glöm inte det! Puss!
Karro: Jag känner ungefär det samma som Amanda. Det har verkligen varit både kul & mindre kul med att hålla igång denna blogg. Som de flesta av er besökare antagligen vet så hade jag en novell som startades i November förra året, sedan skapa jag en ny då Amanda kom med när jag kommit ungefär 60 episoder in i novellen. Redan då började jag tappa suget, men tyckte det var skönt att skriva av sig (ibland iaf) så bestämde jag mig för att avsluta novellen med henne. När vi började snacka om att påbörja en ny kommer självklart suget tillbaka, men det gick snabbt över...
Jag, Amanda, älskar att skriva noveller om Justin, så det här är inte slutet för mig. Kommer inte fortsätta på den här bloggen, och jag kommer dessutom ta en paus från novellbloggning i 2/3 månader nu, men jag meddelar er när och framförallt OM jag verkligen kommer starta en ny. Det är inte säkert än, utan bara mest en tanke.
Aja.... jättekul att ni, våra fina läsare, följt oss i mer än ett halvår nu och läst våra kapitel och kommenterat så fina kommentarer. Ni är bäst, glöm inte det! Puss!
Karro: Jag känner ungefär det samma som Amanda. Det har verkligen varit både kul & mindre kul med att hålla igång denna blogg. Som de flesta av er besökare antagligen vet så hade jag en novell som startades i November förra året, sedan skapa jag en ny då Amanda kom med när jag kommit ungefär 60 episoder in i novellen. Redan då började jag tappa suget, men tyckte det var skönt att skriva av sig (ibland iaf) så bestämde jag mig för att avsluta novellen med henne. När vi började snacka om att påbörja en ny kommer självklart suget tillbaka, men det gick snabbt över...
Jag tycker fortfarande om och skriva så, det är inte det. Jag känner bara inte suget just nu & framförallt så räcker inte tiden till. Vill inte känna press på att jag måste skriva osv. Jag har lov, iknow, men jag är inte "ledig" för det. Till en början så har jag mycket som händer med handboll och som tar en ganska stor del av mitt liv, sedan har jag även konfirmerats nu under sommaren m.m. Cuper, träningar med mitt lag, dam laget, läger & träningar med hallandslaget osv!
Jag kanske (antagligen!) kommer börja skriva någon gång senare i år igen, men just nu känner jag att jag varken har tid eller lusten. När det inte finns någon lust så blir inläggen rent ut sagt skit & så vill jag inte ha det!
Taack, tusen tack, för min tid här & jag hoppas verkligen att ni gillat det ni läst! Jag vill också tacka alla ni som följt mig ända från start, alla ni som läser överhuvudtaget & ett särskilt tack till alla er som kommenterar! Varje minsta kommentar har jag verkligen tagit åt mig av och lagt på minnet, det är tackvare er som jag stannat kvar såhär länge som jag gjort!!
Har varit sjukt kul detta, men nu får det räcka för en stund iallafall! Meeeen, va gärna kvar på våra privata bloggar: http://bieberheart.beldo.se (Karros blogg) och http://aamandaolivia.devote.se (Amandas blogg).
You will always be our inspiration Justin Drew Bieber.
You will always be our inspiration Justin Drew Bieber.
Remember... NEVER SAY NEVER!
Chapter 16.
"Att du alltid ska vara så busig" sa han samtidigt som han stod framför mig och höll sina händer på mina höfter. Han lutade sig ner precis som att han skulle kyssa mig, bara en bråkdel ifrån släppte han taget om mina höfter och puttade i mig i poolen.
"Juuuustin!!" skrek jag samtidigt som jag låg där i och sprattla. "Du kommer att få igen, bara vänta och se..." sa jag men en liten arg ton, men samtidigt med skratt i rösten.
Jag & Justin låg länge kvar i poolen och tillslut började det bli lite kallt i vattnet. Vi gick upp från poolen och jag tog av mig mina blöta kläder, de var som fastklistrade mot kroppen. Jag stod i endast underkläder då jag drog en stor handduk runt om mig. Den var varm och det var verkligen skönt med lite värme.
Justin stod och huttrade så jag gav honom en handduk och sprang sedan in för att leta efter något plagg han skulle kunna ha, hans kläder var ju dygnblöta. Efter bara någon minut kom jag tillbaka med ett par grå mjukisbyxor i ena handen och en av pappas gamla t-shirts i andra handen.
"Hoppas detta duger!" sa jag och räckte fram kläderna.
"Det blir jättebra, tack" sa han och gav mig sedan en snabb puss.
Vi gick in till teverummet och satte oss. Innan jag hann reagera så låg jag där med slutna ögon, dödstrött. Likaså Justin.
Justins perspektiv:
Jag vaknade av att någon stod och stötte till mig. Jag satte mig upp i soffan & kollade yrvaket runt i rummet. Mitt framför mig satt Elsa och log som ett fån.
"Vaaaakna, du har sovit jättelänge" gnällde hon. "Klockan är snart 7 på kvällen Justin!" fortsatte hon.
"Shit! Har jag verkligen sovit så länge!?" svarade jag när jag insåg att jag sovit i nästan 3 timmar.
"Kan vi inte hitta på något ikväll?" frågade hon. "Som vadå?" sa jag trött.
Hon satt tyst en stund & sedan såg man hennes leénde bli bredare och bredare. "Något kul!" sa hon högt, glatt och hoppade upp och ner i soffan som ett litet barn. Hon kunde verkligen inte sitta still.
"Hmm, något kul, låt mig tänka..." sa jag och tänkte efter en stund. "Nu vet jag! Vi kan gå och äta ute på restaurang ikväll? Det kan bli våran första dejt?" sa jag och kände sedan hur kinderna blev allt mer rosa.
"Ja det kan vi! Bra idé! Men..... Varför sitter vi här då? Jag måste fixa mig!" sa hon och sprang sedan iväg.
"Du är fin som du äääär!" ropade jag efter henne men hon verkade inte höra.
Jag tänkte efter och kom på att jag också kanske skulle hem och fixa till mig lite. "Elsa! Jag drar hem en snabbis och gör iordning mig. Men jag kommer tillbaka om typ en timme!"
"Jaaaa, gör det! Puss hej!" "Pusspuss" Jag sprang hem och började göra iordning mig.
Jag tänkte efter och kom på att jag också kanske skulle hem och fixa till mig lite. "Elsa! Jag drar hem en snabbis och gör iordning mig. Men jag kommer tillbaka om typ en timme!"
"Jaaaa, gör det! Puss hej!" "Pusspuss" Jag sprang hem och började göra iordning mig.
Efter ungefär en timme var jag klar och redo att gå så jag gick över till Elsa och plingade på. Efter någon minut hörde man hur hon sprang nedför trappan, hur hon snubblar och svär högt för sig själv. Jag fnissar till men slutar så fort hon öppnar dörren.
Hon var så fin! Klädd i en svart långklänning med ett stort halsband med en vit sten, och håret såg himelskt ut, det var stora korkskruvar i hela håret. Skorna hon bar var ett par vinröda låga Converse, de passade alldeles perfekt till klänningen. "Hej" var allt jag fick ur mig för stunden. "Ser jag bra ut?" frågade hon och snurrade runt. "Du ser mer än bra ut hjärtat." Hon log och kollade in mig. "Det gör du med ska du veta." Jag log och drog in henne i en kram. Hon såg inte bara himmelsk ut, hon luktade himmelskt också. Det var den parfymen jag var med och köpte till henne. Escada taj sunset tror jag att den hette.
Hennes läppar mötte mina en kort stund men sedan vände hon sig om för att ta upp nyckeln ur hennes kuvertväska för att låsa dörren. När hon gjort det tog hon tag i min hand. "Vart ska vi sweetie?" frågade hon. Jag tänkte efter och kom på att det fanns en jättefin restaurang vid strandpromenaden. "Den där fina restaurangen vid stranden kanske? Den med tusen miljoner lampor du vet?" Hon lös upp och nickade ivrigt. "Där blir perfekt!"
Vi började gå och under tiden pratade vi på som vanligt om allt och inget. Sedan kom jag på det... "Elsa! Vi har inte sagt någonting till Ryan och Wilma än, haha." Hon skrattade till och hennes kinder ändrade nyans till en lite mer rosa. "Jag ringde faktiskt båda förut och sa det, men vi skulle träffa dom imorgon, om du kan då?" "Haha, ja, jag kan imorgon. " Jag kysste henne på kinden och vi fortsatte gå.
Efter ungefär 20 minuter var vi framme. Klockan var nu halv nio och jag såg att solen var påväg ner. "Ska vi kolla på solnedgången innan vi sätter oss?" Hon kollade ut mot havet och hennes blick stannade där. "Ja visst"
Vi gick ner mot en bänk vid gatan och satte oss där. "Det är så fint.." sa hon tyst. Jag såg en tår rinna ner för hennes kind. Jag drog min tumme under hennes öga och frågade varför hon grät. Hon tog ett hårdare tag om min hand och satte sig närmare. "Jag är så himla glad över att jag har dig Justin. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig och du har räddat mitt liv många gånger genom att bara existera. Jag älskar dig så himla mycket och jag hoppas du förstår det. Eftersom att jag bara ser min pappa typ fyra gånger om året och min mamma typ varannan dag har du praktiskt tagit blivit min halvfamilj. Så.. tack Justin, för allt." Hon pussade mig på kinden innan hon fortsatte "Ibland kan det bara vara väldigt svårt att hålla uppe den starka fasaden när den egentligen är skadad." Jag kramade om henne länge innan jag mötte hennes läppar. Kyssen varade länge. "Jag kommer alltid stå vid din sida. Jag älskar dig med Elsa."
Vad tyckte ni? Hoppas ni blev nöjda! Nu är det så att jag ska till Kreta i två veckor och jag åker på lördag, men jag kommer inte kunna skriva något innan det för jag har inte ens börjat packa och jag vill dessutom säga hejdå till mina vänner innan jag åker. Men Karro kommer såklart hålla er uppdaterade.
Puss & kram /Amanda (följ gärna min blogg nu när jag är i Kreta, kaaaaanske uppdaterar därifrån!) och karro. (Båda våra bloggar hittar ni till vänster i menyspalten!)
Hon var så fin! Klädd i en svart långklänning med ett stort halsband med en vit sten, och håret såg himelskt ut, det var stora korkskruvar i hela håret. Skorna hon bar var ett par vinröda låga Converse, de passade alldeles perfekt till klänningen. "Hej" var allt jag fick ur mig för stunden. "Ser jag bra ut?" frågade hon och snurrade runt. "Du ser mer än bra ut hjärtat." Hon log och kollade in mig. "Det gör du med ska du veta." Jag log och drog in henne i en kram. Hon såg inte bara himmelsk ut, hon luktade himmelskt också. Det var den parfymen jag var med och köpte till henne. Escada taj sunset tror jag att den hette.
Hennes läppar mötte mina en kort stund men sedan vände hon sig om för att ta upp nyckeln ur hennes kuvertväska för att låsa dörren. När hon gjort det tog hon tag i min hand. "Vart ska vi sweetie?" frågade hon. Jag tänkte efter och kom på att det fanns en jättefin restaurang vid strandpromenaden. "Den där fina restaurangen vid stranden kanske? Den med tusen miljoner lampor du vet?" Hon lös upp och nickade ivrigt. "Där blir perfekt!"
Vi började gå och under tiden pratade vi på som vanligt om allt och inget. Sedan kom jag på det... "Elsa! Vi har inte sagt någonting till Ryan och Wilma än, haha." Hon skrattade till och hennes kinder ändrade nyans till en lite mer rosa. "Jag ringde faktiskt båda förut och sa det, men vi skulle träffa dom imorgon, om du kan då?" "Haha, ja, jag kan imorgon. " Jag kysste henne på kinden och vi fortsatte gå.
Efter ungefär 20 minuter var vi framme. Klockan var nu halv nio och jag såg att solen var påväg ner. "Ska vi kolla på solnedgången innan vi sätter oss?" Hon kollade ut mot havet och hennes blick stannade där. "Ja visst"
Vi gick ner mot en bänk vid gatan och satte oss där. "Det är så fint.." sa hon tyst. Jag såg en tår rinna ner för hennes kind. Jag drog min tumme under hennes öga och frågade varför hon grät. Hon tog ett hårdare tag om min hand och satte sig närmare. "Jag är så himla glad över att jag har dig Justin. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig och du har räddat mitt liv många gånger genom att bara existera. Jag älskar dig så himla mycket och jag hoppas du förstår det. Eftersom att jag bara ser min pappa typ fyra gånger om året och min mamma typ varannan dag har du praktiskt tagit blivit min halvfamilj. Så.. tack Justin, för allt." Hon pussade mig på kinden innan hon fortsatte "Ibland kan det bara vara väldigt svårt att hålla uppe den starka fasaden när den egentligen är skadad." Jag kramade om henne länge innan jag mötte hennes läppar. Kyssen varade länge. "Jag kommer alltid stå vid din sida. Jag älskar dig med Elsa."
Vad tyckte ni? Hoppas ni blev nöjda! Nu är det så att jag ska till Kreta i två veckor och jag åker på lördag, men jag kommer inte kunna skriva något innan det för jag har inte ens börjat packa och jag vill dessutom säga hejdå till mina vänner innan jag åker. Men Karro kommer såklart hålla er uppdaterade.
Puss & kram /Amanda (följ gärna min blogg nu när jag är i Kreta, kaaaaanske uppdaterar därifrån!) och karro. (Båda våra bloggar hittar ni till vänster i menyspalten!)
Chapter 15.
"Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Jag blev så glad att jag skuttade upp i hans famn. Han strök sin hand längs min rygg och jag rös av välbehag. Jag lutade mig bakåt för att kolla honom i ögonen men istället pressade han sina läppar mot mina.
"Välkommen hem" fick jag tillslut ur mig, när jag kunde andas igen det vill säga. Han log och tackade men drog mig sedan bort mot våran gråa soffa i vardagsrummet. Jag satte mig ner och han satte sig ner bredvid mig. Sedan suckade han och pressade ihop ögonbrynen på ett sätt som gjorde att han såg förvirrad ut. "Alltså...." han började prata men tystnade lika fort. Jag satt tålmodigt kvar och väntade på vad han skulle säga.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Jag blev så glad att jag skuttade upp i hans famn. Han strök sin hand längs min rygg och jag rös av välbehag. Jag lutade mig bakåt för att kolla honom i ögonen men istället pressade han sina läppar mot mina.
"Välkommen hem" fick jag tillslut ur mig, när jag kunde andas igen det vill säga. Han log och tackade men drog mig sedan bort mot våran gråa soffa i vardagsrummet. Jag satte mig ner och han satte sig ner bredvid mig. Sedan suckade han och pressade ihop ögonbrynen på ett sätt som gjorde att han såg förvirrad ut. "Alltså...." han började prata men tystnade lika fort. Jag satt tålmodigt kvar och väntade på vad han skulle säga.
"Jo, alltså... det som hände på flygplatsen, och det som hände nu.. Jag lixom gillade det. Eller ja, okej, jag går rakt på saken..." Jag hade aldrig sätt honom såhär nervös. "Elsa... vill du bli min Shawty?"
Jag fattade ingenting. Han kallade ju mig alltid shawty. "Justin jag är redan din shawty" sa jag och fnissade. "Ja, det vet jag, men vill du bli min tjej?"
Hela jag skrek inombords. Jag hade hoppats på denna stunden i flera dagar nu. Jag kastade mig över honom igen och viskade ett "ja" i hans öra. Nu låg jag på honom i soffan så jag lutade mig bakåt för att kolla in i hans ögon. När jag gjorde det började han le som ett fån och tillslut var jag bara tvungen att fråga. "Justin varför ler du som ett fån, haha?" jag skrattade till men såg honom fortfarande i ögonen.
"Hej gumman! Hej Justin!" ropade mamma från hallen. "Hejhej" ropade vi båda tillbaka och vände sedan blickarna mot varandra och ett fnissanfall var påväg.
Mamma kom in i vardagsrummet med posten. "Din ELLE tidning kom idag" sa hon till mig. "Den ligger i posthögen där" hon log och gick ut till köket.
Justin tog min hand och jag kollade upp mot honom igen. "Jag måste hem och packa upp min väska nu.. jag har inte gjort det än.." han kollade ner på våra sammanlänkade händer. "Okej.. men kommer du tillbaka sen? Du har mycket att berätta" sa jag och log. "Självklart" han pussade mig lätt en gång på pannan och en gång på munnen.
"Jag älskar dig Elsa, och det har jag alltid gjort" viskade han i örat på mig innan han ställde sig upp. "Jag älskar dig med Justin, ända sen dagen vi lärde känna varandra" jag kramade om honom och följde med honom ut till hallen.
Han tog på sig sina Supras och kysste mig en gång till innan han öppnade dörren och gick.
Jag skuttade tillbaka bort till köket där mamma hade börjat med maten. "Värst vad du är glad idag" sa hon och log. Det enda jag gjorde var att flina och istället började jag duka bordet. "Har det hänt något?" frågade hon sedan. Bäst att vara rak på sak, tänkte jag. Hon gillade ju Justin. Eller nej, vänta. Hon älskade ju Justin. Hon hade själv sagt det en gång. "Jag och Justin är tillsammans." sa jag sedan. Jag fingrade nervöst på en gaffel. Jag hörde att mamma tappade sleven hon höll i och istället harklade hon sig. Jag vände blicken mot henne igen.
Hela jag skrek inombords. Jag hade hoppats på denna stunden i flera dagar nu. Jag kastade mig över honom igen och viskade ett "ja" i hans öra. Nu låg jag på honom i soffan så jag lutade mig bakåt för att kolla in i hans ögon. När jag gjorde det började han le som ett fån och tillslut var jag bara tvungen att fråga. "Justin varför ler du som ett fån, haha?" jag skrattade till men såg honom fortfarande i ögonen.
"För att jag precis har blivit tillsammans med världens underbaraste tjej." Han tryckte sina läppar mot mina så att våra tungor möttes. Jag drog fingrarna genom hans hår. "Och jag har precis blivit tillsammans med världens underbaraste kille" viskade jag mot hans läppar. Vi låg och kysstes ett bra tag, tills vi hörde låset i ytterdörren vridas om. Både jag och Justin satte oss käpprätt upp och satte på tvn så att det skulle se ut som att vi kollade på tv.
"Hej gumman! Hej Justin!" ropade mamma från hallen. "Hejhej" ropade vi båda tillbaka och vände sedan blickarna mot varandra och ett fnissanfall var påväg.
Mamma kom in i vardagsrummet med posten. "Din ELLE tidning kom idag" sa hon till mig. "Den ligger i posthögen där" hon log och gick ut till köket.
Justin tog min hand och jag kollade upp mot honom igen. "Jag måste hem och packa upp min väska nu.. jag har inte gjort det än.." han kollade ner på våra sammanlänkade händer. "Okej.. men kommer du tillbaka sen? Du har mycket att berätta" sa jag och log. "Självklart" han pussade mig lätt en gång på pannan och en gång på munnen.
"Jag älskar dig Elsa, och det har jag alltid gjort" viskade han i örat på mig innan han ställde sig upp. "Jag älskar dig med Justin, ända sen dagen vi lärde känna varandra" jag kramade om honom och följde med honom ut till hallen.
Han tog på sig sina Supras och kysste mig en gång till innan han öppnade dörren och gick.
Jag skuttade tillbaka bort till köket där mamma hade börjat med maten. "Värst vad du är glad idag" sa hon och log. Det enda jag gjorde var att flina och istället började jag duka bordet. "Har det hänt något?" frågade hon sedan. Bäst att vara rak på sak, tänkte jag. Hon gillade ju Justin. Eller nej, vänta. Hon älskade ju Justin. Hon hade själv sagt det en gång. "Jag och Justin är tillsammans." sa jag sedan. Jag fingrade nervöst på en gaffel. Jag hörde att mamma tappade sleven hon höll i och istället harklade hon sig. Jag vände blicken mot henne igen.
Hon hade tagit upp sleven och var vid kranen för att skölja av den. När hon vände sig om mot mig igen spred sig ett stort leénde över hela hennes ansikte. "Vad kul. Grattis!" "Hehe.. tack, antar jag." fick jag ur mig. "Jag är glad för eran skull. Justin är en bra kille" sa hon sedan. Jag log och fortsatte sedan att duka. Ja, det är han verkligen, tänkte jag för mig själv.
Det tog inte lång tid tills han stod där utanför vår dörr igen, väntades för att få komma in. Det var supervarmt ute så jag fick för mig en liten busig idé. Jag sprang ut till trädgården och fyllde en hink med vatten. Under tiden gick mamma och öppnade dörren, hon höll kvar Justin vid dörren så länge som möjligt. Jag smög ut från trädgården till gatan utan att Justin märkte något och kom sedan bakifrån honom.
"Juustin" sa jag svagt, nästan så att jag viskade, när jag stod precis bakom honom. I samma sekund som han var påväg att vända sig om drog jag upp spannen och hällde ut allt iskallt vatten över Justin. Jag sprang sedan i riktning mot vår trädgård. "Nu jäääklar" skrek Justin och började springa efter mig. När vi väl kom in i trädgården försökte han få tag på mig ett bra tag, tillslut lyckades han.
"Att du alltid ska vara så busig" sa han samtidigt som han stod framför mig och höll sina händer på mina höfter. Han lutade sig ner precis som att han skulle kyssa mig, bara en bråkdel ifrån släppte han taget om mina höfter och puttade i mig i poolen.
"Juuuustin!!" skrek jag samtidigt som jag låg där i och sprattla. "Du kommer att få igen, bara vänta och se..." sa jag men en liten arg ton, men samtidigt med skratt i rösten.
Vad tycker ni nu då?? :) Bra/dålig? Kommentera!!!! :D
Vad tycker ni nu då?? :) Bra/dålig? Kommentera!!!! :D
Chapter 14
Jag stod som ett ljus, helt blixtstilla, och kollade ut i tomma intet. Vad hade nyss hänt? Jag åkte från flygplatsen med tusentals fjärilar i magen och väl när jag var hemma så fick jag inte ut vårt ''hejdå'' ur tankarna. Vad var det som hade hänt mellan oss & hur skulle det bli när han kommer tillbaka? Detta är en tanke som länge kommer finnas kvar, tro mig...
4 dagar senare. Justins perspektiv:
"Justin, vänta vi har en väska kvar!" ropade mamma när jag var påväg mot utgången. Jag vände snabbt om och gick med trötta steg tillbaka till henne. Väskan kom precis mot oss på rullbandet och vi lyfte upp den på våran vagn och gick mot utgången båda två. "Känner du dig nöjd med besöket nere i Atlanta?" frågade mamma bredvid mig.
Jag tänkte efter lite och gick sedan på magkänslan. "Ja, jag känner mig väldigt nöjd! Jag träffade ju Usher, haha!"
Mamma skrattade och vi fortsatte gå ut mot taxibilarna. Vi fick fort tag på en taxi och mamma satte sig där framme medans jag satte mig i baksätet och pustade ut. Okej, en sak i taget, tänkte jag och blundade.
Jag började tänka på resan till Atlanta. Jag hade träffat Scooter, som jag redan nu visste skulle bli min vän för livet, hur min karriär än skulle gå. Han hade varit som en extra pappa för mig och brydde sig om allt och alla.
Jag hade träffat Usher, som total dissade mig, tyvärr... Sedan hade jag träffat en rad andra personer som var involverade i musikbranschen på ett eller annat sätt. De flesta hade sagt att jag var tvungen att ha en plattform, som Nickelodeon eller Disney Channel. Men det trodde inte Scooter ett smack på! Vi skulle lyckas ändå hade vi bestämt. Dagarna hade varit väldigt roliga ändå, och väldigt lärorika. Jag hade lärt mig att den här branschen inte var säker. Men suget av att stå på scen och sjunga mina egna låtar för flera tusen personer blev starkare och starkare. Jag ville lyckas!!!
Mamma sprängde min lilla tankebubbla och sa att vi var hemma. Det var mitt i natten så jag kunde inte ringa Ryan eller någon. Jag var dessutom väldigt trött. Jag gick ut ur bilen och stängde igen dörren medans jag tog min väska från bagaget. Mamma betalade taxin och vi gick upp mot vårat hus.
Mamma låste upp och vi släppte ner väskorna på golvet. Jag gick direkt in i köket för att kolla om vi hade något ätbart i skafferiet och kylskåpet. Eftersom att vi hade varit bortresta fanns inte så mycket att välja på. Saft och kakor fick det bli. Mamma hade redan gått och lagt sig och jag kände tröttheten komma krypandes så jag drog upp min väska på mitt rum och lät den stå där. Jag får packa upp den imorgon, tänkte jag medans jag gick in i badrummet för att borsta tänderna. När jag fått av mig mina kläder kröp jag ner i min sköna säng.
Jag låg och vände och vred på mig bra länge innan jag kollade på klockan. 05:38 visade den. Jag var otroligt trött men jag kunde ändå inte sova. Jag tänkte på Elsa. Min fina vän Elsa. Men var vi kanske mer än vänner nu?
Tillslut tog tröttheten över och jag släppte alla tankar och föll in i min dvala.
Elsas perspektiv:
Jag slog upp ögonen men stängde dom lika fort igen. Jag hade som vanligt somnat ifrån datorn och glömt stänga igen persiennerna. Jag gjorde ett till försök till att öppna ögonen, och nu gick det. Min dator låg i andra änden av sängen så jag tog upp den och la den på mitt bord och stoppade i laddaren. Jag la mig i sängen igen med iPhonen i handen för att kolla om något hänt. 1 sms från Justin. Genast började fjärilarna flyga runt i min mage och genast hoppade mitt hjärta över ett slag.
Jag öppnade smset och såg att han skickat det halv sex imorse. "Är hemma nu. Vi måste prata finis <3 Jag ringer när jag vaknar! xxxxxxxx" Jag log och kollade klockan. 10:14 stod den på. Han sover säkert fortfarande. Jag la ifrån mig mobilen och gick istället ner till köket för att ta något att äta.
Jag skar upp lite jordgubbar och hällde i lite flingor i en skål som jag sedan hällde mjölk över. Till det tog jag en macka och juice. Eftersom att det var soligt och troligtvis väldigt varmt ute bestämde jag mig för att sätta mig ute och äta.
När jag hade ätit klart tog jag på mig min bikini och bredde sedan ut mig i trädgården. Jag hade tagit med några tidningar ut som jag nu låg och bläddrade i. Efter ett tag blev det för varmt så jag gick in för att hämta en vattenflaska. Den tog slut på noll och ingenting och till och med jag stod och kollade chockat på den i köket. Aja, är man törstig så är man.
Helt plötsligt började min mobil ringa och jag kastade mig över den medans jag svarade. "Hallå?"
"Hej, det är Justin" Jag log stort för mig själv. "Heeej, hur var det i Atlanta? Du måste berätta allt!" "Jag hade det toppen! Men du, jag har vaknat nu och jag skulle jättegärna vilja träffa dig....." "Haha, men Justin, kom bara över, herregud, haha! Du är alltid välkommen och det vet du!" Jag kände på mig att han log. "Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Förlåt för den långa väntan, men nu är kapitlet här! Enjoyyyyy och kommentera ifall ni vill! Vi blir väldigt glada över alla kommentarer iallafall. Puss
/Amanda & Karro.
4 dagar senare. Justins perspektiv:
"Justin, vänta vi har en väska kvar!" ropade mamma när jag var påväg mot utgången. Jag vände snabbt om och gick med trötta steg tillbaka till henne. Väskan kom precis mot oss på rullbandet och vi lyfte upp den på våran vagn och gick mot utgången båda två. "Känner du dig nöjd med besöket nere i Atlanta?" frågade mamma bredvid mig.
Jag tänkte efter lite och gick sedan på magkänslan. "Ja, jag känner mig väldigt nöjd! Jag träffade ju Usher, haha!"
Mamma skrattade och vi fortsatte gå ut mot taxibilarna. Vi fick fort tag på en taxi och mamma satte sig där framme medans jag satte mig i baksätet och pustade ut. Okej, en sak i taget, tänkte jag och blundade.
Jag började tänka på resan till Atlanta. Jag hade träffat Scooter, som jag redan nu visste skulle bli min vän för livet, hur min karriär än skulle gå. Han hade varit som en extra pappa för mig och brydde sig om allt och alla.
Jag hade träffat Usher, som total dissade mig, tyvärr... Sedan hade jag träffat en rad andra personer som var involverade i musikbranschen på ett eller annat sätt. De flesta hade sagt att jag var tvungen att ha en plattform, som Nickelodeon eller Disney Channel. Men det trodde inte Scooter ett smack på! Vi skulle lyckas ändå hade vi bestämt. Dagarna hade varit väldigt roliga ändå, och väldigt lärorika. Jag hade lärt mig att den här branschen inte var säker. Men suget av att stå på scen och sjunga mina egna låtar för flera tusen personer blev starkare och starkare. Jag ville lyckas!!!
Mamma sprängde min lilla tankebubbla och sa att vi var hemma. Det var mitt i natten så jag kunde inte ringa Ryan eller någon. Jag var dessutom väldigt trött. Jag gick ut ur bilen och stängde igen dörren medans jag tog min väska från bagaget. Mamma betalade taxin och vi gick upp mot vårat hus.
Mamma låste upp och vi släppte ner väskorna på golvet. Jag gick direkt in i köket för att kolla om vi hade något ätbart i skafferiet och kylskåpet. Eftersom att vi hade varit bortresta fanns inte så mycket att välja på. Saft och kakor fick det bli. Mamma hade redan gått och lagt sig och jag kände tröttheten komma krypandes så jag drog upp min väska på mitt rum och lät den stå där. Jag får packa upp den imorgon, tänkte jag medans jag gick in i badrummet för att borsta tänderna. När jag fått av mig mina kläder kröp jag ner i min sköna säng.
Jag låg och vände och vred på mig bra länge innan jag kollade på klockan. 05:38 visade den. Jag var otroligt trött men jag kunde ändå inte sova. Jag tänkte på Elsa. Min fina vän Elsa. Men var vi kanske mer än vänner nu?
Tillslut tog tröttheten över och jag släppte alla tankar och föll in i min dvala.
Elsas perspektiv:
Jag slog upp ögonen men stängde dom lika fort igen. Jag hade som vanligt somnat ifrån datorn och glömt stänga igen persiennerna. Jag gjorde ett till försök till att öppna ögonen, och nu gick det. Min dator låg i andra änden av sängen så jag tog upp den och la den på mitt bord och stoppade i laddaren. Jag la mig i sängen igen med iPhonen i handen för att kolla om något hänt. 1 sms från Justin. Genast började fjärilarna flyga runt i min mage och genast hoppade mitt hjärta över ett slag.
Jag öppnade smset och såg att han skickat det halv sex imorse. "Är hemma nu. Vi måste prata finis <3 Jag ringer när jag vaknar! xxxxxxxx" Jag log och kollade klockan. 10:14 stod den på. Han sover säkert fortfarande. Jag la ifrån mig mobilen och gick istället ner till köket för att ta något att äta.
Jag skar upp lite jordgubbar och hällde i lite flingor i en skål som jag sedan hällde mjölk över. Till det tog jag en macka och juice. Eftersom att det var soligt och troligtvis väldigt varmt ute bestämde jag mig för att sätta mig ute och äta.
När jag hade ätit klart tog jag på mig min bikini och bredde sedan ut mig i trädgården. Jag hade tagit med några tidningar ut som jag nu låg och bläddrade i. Efter ett tag blev det för varmt så jag gick in för att hämta en vattenflaska. Den tog slut på noll och ingenting och till och med jag stod och kollade chockat på den i köket. Aja, är man törstig så är man.
Helt plötsligt började min mobil ringa och jag kastade mig över den medans jag svarade. "Hallå?"
"Hej, det är Justin" Jag log stort för mig själv. "Heeej, hur var det i Atlanta? Du måste berätta allt!" "Jag hade det toppen! Men du, jag har vaknat nu och jag skulle jättegärna vilja träffa dig....." "Haha, men Justin, kom bara över, herregud, haha! Du är alltid välkommen och det vet du!" Jag kände på mig att han log. "Kommer du över nu eller?" frågade jag sedan igen.
"Ja, kommer om 5!" sa han och la på. Nu var det jag som log för mig själv. Jag började skutta runt i köket och sjöng för mig själv. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Och där stod han, Justin Bieber.
Förlåt för den långa väntan, men nu är kapitlet här! Enjoyyyyy och kommentera ifall ni vill! Vi blir väldigt glada över alla kommentarer iallafall. Puss
/Amanda & Karro.
Nästa kapitel kommer ikväll!
Känner att jag har skyldighet att ge er en förklaring varför vi inte har skrivit på mer än en vecka... Jag (Amanda) har varit upptagen exakt varje dag, och då har jag inte prioriterat datorn i första hand. Det har varit midsommar och jag har vart med vänner och ute i Strömstad osv osv. Därav ingen bloggning.
Jag tror att Karro är (eller har varit?) på konfirmationsläger och sen är ju hon också upptagen..
MEN kära läsare, jag skriver en episode ikväll! Förlåt för den långa väntan men jag hoppas att ni håller er kvar ändå...... Puss & kram.
Ps.. tack för era fina kommentarer!
Jag tror att Karro är (eller har varit?) på konfirmationsläger och sen är ju hon också upptagen..
MEN kära läsare, jag skriver en episode ikväll! Förlåt för den långa väntan men jag hoppas att ni håller er kvar ändå...... Puss & kram.
Ps.. tack för era fina kommentarer!
Chapter 13
Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite. Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
Jag kunde inte säga det, det gick bara inte. "...ska vi springa iväg till lekplatsen där vi alltid var när vi var yngre? Back with the old memories you know..." sa jag glatt och försökte få bort det 'allvarliga' jag just försökt att säga och började skratta istället.
"Visst" sa Elsa. Hon såg först förvirrad ut, men sedan log hon, drog upp mig från den kalla stentrappan och vi började springa iväg mot lekplatsen. Väl framme på lekplatsen var det alldelles mörkt & tyst. Det enda som lös var en liten lampa som stod bredvid gungorna, resten av lamporna var sönder. Vi satte oss på varsin gunga och började att gunga sakta fram och tillbaka. Där satt vi i flera timmar kändes det som och bara snicksnacka.
Det var nu mörkt exakt överallt, helt kolsvart, och ute vid vägen så lös alla gatlampor. Vi började gå mot Elsas
hus och när vi var framme sa vi farväl och jag började gå mot mitt.*Piiip piiip piiip piiip*
"Justin, det är dags att gå upp nu" sa mamma och klappade mig på kinden.
"mmm" mumlade jag fram och suckade sedan både tungt & högt.
Jag reste mig upp från sängen och gick med långsamma, tunga steg bort mot toaletten. Där tvättade jag mig lite snabbt, tog deo & klädde på mig kläder. Idag fick det bli ett par slitna jeans och en hoodie. Jag gick ner till köket där frukosten var serverad. Jag hann äta klart alldelles lagom till det plinga på dörren. Där stod hon, Elsa och log.
"Är ni klara så vi kan åka?" sa hon. Hon log fortfarande och kramade sedan om mig. Elsa och hennes mamma hade erbjudit oss att få skjuts till flygplatsen så vi inte behövde ta en taxi. "Ajjemän!"
"Jag väntar i bilen!" sa hon samtigt som hon gick ner mot bilen igen.
"Jag väntar i bilen!" sa hon samtigt som hon gick ner mot bilen igen.
Resan gick ganska fort & när vi väl var framme tog vi ut våra resväskor ur bilen & gick sedan in mot flygplatsen. Elsas mamma stannade kvar i bilen medan Elsa hängde med in för att säga hejdå. Vi checkade in vårt bagage och lite annat tills vi kom dit där Elsa inte kunde komma längre. Jag tog ett djupt andetag och kollade henne i ögonen.
"Jo asså..." började jag.
"Aaaah?" sa Elsa och kollade frågande på mig.
"Jo, asså jag vill bara säga att..."
Elsas perspektiv: Han sa ingenting mer, utan lutade sig framåt istället och kysste mig. Först blev jag lite chockad, men det kändes så bra. Jag log mot hans läppar och kysste tillbaka. Jag släppte hans händer och lekte lite med hans hår. Han la sina händer på min midja och vi fortsatte att kyssas. Efter ett litet tag drog han sig bak och kollade osäkert på mig. "Det var det jag ville säga" sa han sedan.
Jag log och flyttade mig närmre. Jag sa ingenting utan kysste honom igen. Det kändes så rätt. Alla tvivel jag hade haft de senaste dagarna var som bortblåsta och nu var det han och jag som gällde. Elsa Swanson och Justin Bieber.
Vi glömde av att Pattie stod där och upptäckte inte det förens någon harklade sig bakom oss. "Ungdomar nu får ni sluta, vi blir sena" sa Pattie. Hon kramade om mig innan hon gick iväg mot gaten och lämnade oss ensamma en stund. Jag vände min blick mot Justin igen. "Vi ses väl om några dagar då?" sa Justin och gav mig en puss i pannan. Jag nickade stumt och fortsatte att kolla honom i ögonen. Han pussade mig på läpparna en gång till innan han sprang iväg mot sin mamma som stod och väntade.
Jag stod som ett ljus, helt blixtstilla, och kollade ut i tomma intet. Vad hade nyss hänt? Jag åkte från flygplatsen med tusentals fjärilar i magen och väl när jag var hemma så fick jag inte ut vårt ''hejdå'' ur tankarna. Vad var det som hade hänt mellan oss & hur skulle det bli när han kommer tillbaka? Detta är en tanke som länge kommer finnas kvar, tro mig...
Bra/dåligt chapter?
Bra/dåligt chapter?
Vad tror du händer här näst? ;)
Kommentera mer än gärna, vi blir mer pepp av det!!
Chapter 12.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Väl nere i köket hade vi plockat fram special k, mjölk, mackor, smör, pålägg, juice och jordgubbar. Jag skar upp lite jodgubbar och la de i två skålar. Sedan hällde jag i lite special k och mjölk. Vi la fram allt framför oss på bordet och högg in.
Väl nere på stranden var det fullt. Vi lyckades knö in oss på en liten plats nära havet. Vi la ut våra handdukar och slängde av oss kläderna och sprang ner i vattnet. Det var så varmt och kvavt ute idag att man inte visste vart man skulle ta vägen typ. "Sisten i!" slängde jag ur mig medans jag sprang 1 meter framför Justin.
Vi hade nu kommit halvvägs ut i vattnet och hade vatten till knäna ungefär när jag kände att någon hoppar på mig och vi båda faceplantar ner i vattnet. Självklart var det Justin.
"VAD VAR DET DÄR BRA FÖR?!" fick jag ur mig när jag väl kommit upp på fötter igen. Han skrattade bara och fortsatte gå längre ut. Jag skakade bara på huvudet och följde efter honom. Vi doppade oss igen och skvätte vatten på varandra innan vi gick upp igen.
Vi låg och stekte en stund innan vi gick ner i vattnet igen. Vi gjorde det upprepande gånger i flera timmar och när klockan blivit fem ungefär tog vi cyklarna hem.
"Hur länge ska du stanna i Atlanta?" frågade jag när vi stod utanför mitt hus.
"Jag är inte riktigt säker, men jag tror att vi stannar där några dagar, för vi ska typ gå på möten och sånt antar jag" sa han och log. Man såg på honom att han var nervös.
"Okej. Men va inte nervös! Det kommer gå bra!" jag kysste honom på kinden och gav honom sedan en kram. Det pirrade till lite i magen men jag ignorerade det och gick in. Jag ställe cykeln utanför huset och gick in.
"HALLÅ?" det ekade lite när jag skrek i den stora hallen.
Inget svar. Jag tog av mig flipflopsen och gick upp till badrummet. Lika bra att duscha med en gång.
Justins perspektiv:
När jag kom hem satt mamma lutad över sin resväska och packade. "Hej mamma" sa jag när jag kom in. "Hej gubben. Har du packat allt du ska ha med dig?" hon såg stressad ut när hon frågade det. "Haha, jadå. Oroa dig inte" jag log och gick in till badrummet för att duscha.
Klockan var nu halv sju, och jag ville hinna träffa Ryan innan jag åkte. Jag ska åka tidigt imorgon. Taxin kommer halv fem på morgonen och jag behövde prata med honom om en viktig sak.
"Mamma, jag går över till Butler's en stund!"
"Ja, gör så! Hälsa!" skrek hon tillbaka från sitt rum.
Jag drog på mig mina DC skor och gick ut till min cykel.
Ryan var ute och spelade basket med sin lillebror när jag cyklade nedför gatan mot hans hus. Han fick syn på mig och slutade spela."Heeey bros! Kan jag joina er en stund?"
"Ja, självklart" sa Ryans lillebror och Ryan bara skrattade. Ryan passade bollen till mig och spelet var igång.
En timme senare var vi alla tre helt utmattade och Ryans lillebror hade gått in.
"Jag behöver prata om den viktig sak med dig..." sa jag tyst, eftersom jag inte visste hur jag skulle börja.
Ryan kollade på mig och uppmanade mig att börja prata. Jag suckade och tog sedan ett djupt andetag.
"Okej... det är så att jag länge har tänkt på det, så ah... Jag säger det bara... Jag tror att jag gillar Elsa."
Hans ögon blev stora som golfbollar och munnen sken upp till ett leénde. "Wow! Det är ju asbra Justin! Jag har sett hur ni har kollat på varandra ett bra tag nu." Han log fortfarande.
Jag suckade igen och fortsatte. "Men det är det... jag vet inte vad hon känner. Vi har varit nära på att kyssas flera gånger under de senaste dagarna, men vi har alltid blivit avbrutna." Jag kollade ner i marken och fäste blicken på en ensam sten. "Och nu när jag är borta kanske hon hittar någon annan, och då har jag sumpat min chans."
"Men gå dit nu då! Justin, du måste berätta hur du känner, med en gång! Vi ses ändå när du kommer hem!"
"Säker?" frågade jag osäkert.
"JAAA!" Han puttade bort mig mot min cykel och sa "Lycka till nu bro! Både med Elsa och nere i Atlanta. Vi ses när du kommer hem!" Han gav mig en kram och jag cyklade iväg.
När jag kom fram till Elsas hus stod hennes cykel på hennes vanliga plats. Hon var hemma. Jag slängde min cykel på gräsmattan och sprang fram till dörren. Jag plingade på och Elsas mamma kom och öppnade. "Hej Justin!" Jag log och svarade. "Hej Mrs Swanson. Är Elsa hemma?"
"Ja visst! Hon är i vardagsrummet. Kom in!" hon släppte in mig och jag drog av mig skorna.
Elsa hade rest sig från soffan och kommit fram till mig och slängde sig i mina armar. "Hej sweetie" sa hon och log. Jag kramde tillbaka. "Hej shawty. Vi måste prata. Kan vi gå ut?"
Hon nickade och släppte mig. Vi gick tillbaka till ytterdörren och drog på oss våra skor. Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite.
Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
KOMMENTERA!!! :D
Och btw: Fått kommentar om att vi bör blogga mer nu bara för att vi har lov, men när vi väl har lov så vill vi faktiskt kunna ha det också! Det betyder inte att vi har paus under sommaren, försöker bara få fram det att vi vill inte "tvångblogga" för då blir det inte bra så vi kommer endast lägga in 3-4 episoder per vecka! :)
/ Amanda & Karro ;)
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Väl nere i köket hade vi plockat fram special k, mjölk, mackor, smör, pålägg, juice och jordgubbar. Jag skar upp lite jodgubbar och la de i två skålar. Sedan hällde jag i lite special k och mjölk. Vi la fram allt framför oss på bordet och högg in.
Väl nere på stranden var det fullt. Vi lyckades knö in oss på en liten plats nära havet. Vi la ut våra handdukar och slängde av oss kläderna och sprang ner i vattnet. Det var så varmt och kvavt ute idag att man inte visste vart man skulle ta vägen typ. "Sisten i!" slängde jag ur mig medans jag sprang 1 meter framför Justin.
Vi hade nu kommit halvvägs ut i vattnet och hade vatten till knäna ungefär när jag kände att någon hoppar på mig och vi båda faceplantar ner i vattnet. Självklart var det Justin.
"VAD VAR DET DÄR BRA FÖR?!" fick jag ur mig när jag väl kommit upp på fötter igen. Han skrattade bara och fortsatte gå längre ut. Jag skakade bara på huvudet och följde efter honom. Vi doppade oss igen och skvätte vatten på varandra innan vi gick upp igen.
Vi låg och stekte en stund innan vi gick ner i vattnet igen. Vi gjorde det upprepande gånger i flera timmar och när klockan blivit fem ungefär tog vi cyklarna hem.
"Hur länge ska du stanna i Atlanta?" frågade jag när vi stod utanför mitt hus.
"Jag är inte riktigt säker, men jag tror att vi stannar där några dagar, för vi ska typ gå på möten och sånt antar jag" sa han och log. Man såg på honom att han var nervös.
"Okej. Men va inte nervös! Det kommer gå bra!" jag kysste honom på kinden och gav honom sedan en kram. Det pirrade till lite i magen men jag ignorerade det och gick in. Jag ställe cykeln utanför huset och gick in.
"HALLÅ?" det ekade lite när jag skrek i den stora hallen.
Inget svar. Jag tog av mig flipflopsen och gick upp till badrummet. Lika bra att duscha med en gång.
Justins perspektiv:
När jag kom hem satt mamma lutad över sin resväska och packade. "Hej mamma" sa jag när jag kom in. "Hej gubben. Har du packat allt du ska ha med dig?" hon såg stressad ut när hon frågade det. "Haha, jadå. Oroa dig inte" jag log och gick in till badrummet för att duscha.
Klockan var nu halv sju, och jag ville hinna träffa Ryan innan jag åkte. Jag ska åka tidigt imorgon. Taxin kommer halv fem på morgonen och jag behövde prata med honom om en viktig sak.
"Mamma, jag går över till Butler's en stund!"
"Ja, gör så! Hälsa!" skrek hon tillbaka från sitt rum.
Jag drog på mig mina DC skor och gick ut till min cykel.
Ryan var ute och spelade basket med sin lillebror när jag cyklade nedför gatan mot hans hus. Han fick syn på mig och slutade spela."Heeey bros! Kan jag joina er en stund?"
"Ja, självklart" sa Ryans lillebror och Ryan bara skrattade. Ryan passade bollen till mig och spelet var igång.
En timme senare var vi alla tre helt utmattade och Ryans lillebror hade gått in.
"Jag behöver prata om den viktig sak med dig..." sa jag tyst, eftersom jag inte visste hur jag skulle börja.
Ryan kollade på mig och uppmanade mig att börja prata. Jag suckade och tog sedan ett djupt andetag.
"Okej... det är så att jag länge har tänkt på det, så ah... Jag säger det bara... Jag tror att jag gillar Elsa."
Hans ögon blev stora som golfbollar och munnen sken upp till ett leénde. "Wow! Det är ju asbra Justin! Jag har sett hur ni har kollat på varandra ett bra tag nu." Han log fortfarande.
Jag suckade igen och fortsatte. "Men det är det... jag vet inte vad hon känner. Vi har varit nära på att kyssas flera gånger under de senaste dagarna, men vi har alltid blivit avbrutna." Jag kollade ner i marken och fäste blicken på en ensam sten. "Och nu när jag är borta kanske hon hittar någon annan, och då har jag sumpat min chans."
"Men gå dit nu då! Justin, du måste berätta hur du känner, med en gång! Vi ses ändå när du kommer hem!"
"Säker?" frågade jag osäkert.
"JAAA!" Han puttade bort mig mot min cykel och sa "Lycka till nu bro! Både med Elsa och nere i Atlanta. Vi ses när du kommer hem!" Han gav mig en kram och jag cyklade iväg.
När jag kom fram till Elsas hus stod hennes cykel på hennes vanliga plats. Hon var hemma. Jag slängde min cykel på gräsmattan och sprang fram till dörren. Jag plingade på och Elsas mamma kom och öppnade. "Hej Justin!" Jag log och svarade. "Hej Mrs Swanson. Är Elsa hemma?"
"Ja visst! Hon är i vardagsrummet. Kom in!" hon släppte in mig och jag drog av mig skorna.
Elsa hade rest sig från soffan och kommit fram till mig och slängde sig i mina armar. "Hej sweetie" sa hon och log. Jag kramde tillbaka. "Hej shawty. Vi måste prata. Kan vi gå ut?"
Hon nickade och släppte mig. Vi gick tillbaka till ytterdörren och drog på oss våra skor. Elsa hade bara på sig shorts och ett linne och eftersom det hade blivit lite kyligare ute nu såg hon ut att frysa lite.
Jag tog av mig min hoodie och la den om hennes axlar. Hon tog tacksamt på sig den. Vi satte oss på hennes trappa och kollade ut mot hennes gata.
"Så.. wazzup Justin?" sa hon efter några minuter. Jag suckade och kollade försiktigt på henne. Hon log frågande och jag tog hennes händer. "Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men.."
KOMMENTERA!!! :D
Och btw: Fått kommentar om att vi bör blogga mer nu bara för att vi har lov, men när vi väl har lov så vill vi faktiskt kunna ha det också! Det betyder inte att vi har paus under sommaren, försöker bara få fram det att vi vill inte "tvångblogga" för då blir det inte bra så vi kommer endast lägga in 3-4 episoder per vecka! :)
/ Amanda & Karro ;)
Chapter 11.
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Tre timmar senare låg vi alla på golvet, och hela min garderob gjorde det samma. Elsa och Wilma hade varit som två sjuåringar när de skulle gå på en actionfilm för första gången på bio ungefär. Men väskan var iallafall packad. Jag var så trött att jag var nära på att somna när jag hörde mamma knacka på dörren. Ingen av oss orkade gå och öppna så hon kom in och såg ut att ha fått en smärre chock när hon kom in. "Justin, vad har ni gjort här inne!?" frågade hon chockat. Jag lyfte upp mitt pekfinger och pekade på Elsa och Wilma som låg bredvid mig och log oskyldigt. "Deras fel..." fortsatte jag. Hon log innan hon sa att vi gärna fick komma ner och äta eftersom maten var klar. Jag ställde mig upp och hjälpte alla andra upp på benen.
"Är det säkert att vi får äta här då?" frågade Elsa medan hon satte upp håret i en hästsvans.
"Haha, ja klart! Hon frågade om ni skulle äta här när jag var nere och hämtade dricka till oss förut" sa jag.
En halvtimme senare var alla mätta och belåtna på mammas lasagne.
"Tack för maten, Pattie" sa Ryan och vi andra stämde in. Vi ställde in våra grejer i diskmaskinen och gick upp till mitt rum igen.
Elsas perspektiv:
Klockan var inte alls mycket, närmare bestämt halv sju. Det regnade fortfarande så vi bestämde oss för att kolla på film. Jag och Wilma övertalade killarna att ha en Twilight-kväll. De var först tveksamma, men gick med på det tillslut. Vi puffade till alla kuddar som låg på Justins säng och satte på första filmen.
"Vi får ses imorgon igen Justin" sa jag innan jag tog på mig mina Converse. De andra hade redan gått så det var bara jag kvar. "Ja det får vi. Sov gott" han pussade mig på kinden och jag öppnade dörren för att gå. Precis när jag var påväg att sätta min fot på trappan drog Justin tillbaka mig och gav mig en bamsekram. Jag kramade honom tillbaka och gungade lite fram och tillbaka innan jag släppte igen. Han log och stängde igen dörren efter mig. Regnet hade inte slutat än så jag fick springa hem. Jag bodde ju nära så det var ingen fara egentligen.
När jag låste upp hemma var allt mörkt och tyst. Mamma var antingen inte hemma, eller så hade hon gått och lagt sig. Klockan var ju trots allt ett på natten. Och det var en vanlig onsdag. Jag smög först upp till mammas och pappas rum och öppnade dörren försiktigt. Mamma sov. Som jag tänkte. Jag gick fram för att pussa henne på pannan samt släcka bordslampan och lägga undan boken hon tydligen hade läst innan hon somnat ifrån den.
Jag stängde dörren efter mig och smög in i mitt eget rum för att byta om till en stor tröja, tvätta bort sminket och borsta igenom håret. Det var alldeles risigt efter ett kuddkrig som hade brutit ut under "New Moon".
När jag var klar borstade jag tänderna och satte på min Macbook och tvn. Jag zappade mellan kanalerna medans jag borstade, och bestämde mig för att sätta på en säsong av The hills istället.
När jag var klar med tandborstningen la jag mig i sängen med datorn i knät. The hills rullade på tvn och jag kollade igenom facebook och tumblr. Det gick ganska snabbt eftersom det inte hade hänt så mycket, så jag kollade igenom lite bilder istället i iPhoto. Jag kände att det var dags att byta bakgrundsbild på datorn så jag bytte ut den rosa blomman mot en bild på mig och Justin från grillningen på stranden för några dagar sedan.
Dagen efter vaknade jag av att solen lös - starkt - rakt in från fönstret. "Jahapp, jag glömde stänga igen persiennerna inatt igen" muttrade jag för mig själv. Jag gick upp och la min dator på mitt barbord och satte i laddaren. Efter det gick jag rakt in i badrummet och in i duschen. Påvägen dit passerade jag mammas och pappas sovrum, och mamma hade åkt till jobbet.
Jag satte på vatten och ställde mig under duschen.
Efter 20 minuter / en halvtimme virade jag in en handduk om min kropp, och en handduk i håret. Precis när jag kommer in i mitt rum hör jag att min mobil börjar vibrera borta vid nattduksbordet. Ett sms från Justin. "Öppna, är utanför! x". Jag fick lite panik och slängde på mig underkläder och drog på mig min morgonrock innan jag gick ner för att öppna.
När jag öppnade stod Justin där i shorts, en t-shirt och en keps. "Vad gör du? Varför öppnade du inte? Haha" frågade han förvirrat. "Haha, jag stod i duschen och kom precis in i mitt rum när jag fick smset. Vad är klockan?" frågade jag. "Haha, halv elva bara, men jag vill ju ta vara av den här fina dagen med tanke på att det regna så mycket igår" sa han och log. Jag stack ut huvudet genom dörren och kände värmen i mitt ansikte. Att vädret kan ändras så fort, tänkte jag innan jag stängde igen dörren bakom mig och Justin.
"Vad vill du hitta på idag då?" frågade jag medans jag stod i min lilla walk in och försökte bestämma vad jag skulle ha på mig. "Vet inte, vad vill du göra?" frågade han. Jag kollade ut från garderoben och såg honom sitta och le för dig själv framför min Mac. Jag log och vände huvudet mot mina hängande kläder igen medans jag tänkte på vad vi kunde hitta på idag. "Vad sägs om att åka ner till stranden igen?" frågade jag medans jag rotade i min bikinilåda. "Ja, det låter bra! Men jag måste springa hem och byta om då först!" ropade han från rummet.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Förlåt för att det tog så lång tid! Men nu är det sommmarlooooov! Och jag (amanda) har varit ganska upptagen, men jag ska försöka ägna lite mer tid åt novellen också... När jag har tid, haha!
Men jag har en fråga.. vill ni ha typ kärlek och sånt om bara några kapitel typ, eller vill ni dra ut på det ännu mer? Haha. Aja, ha en bra sommar, vi ses om någon dag igen, med ett nytt kapitel!! xx
/Amanda & Karro.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Tre timmar senare låg vi alla på golvet, och hela min garderob gjorde det samma. Elsa och Wilma hade varit som två sjuåringar när de skulle gå på en actionfilm för första gången på bio ungefär. Men väskan var iallafall packad. Jag var så trött att jag var nära på att somna när jag hörde mamma knacka på dörren. Ingen av oss orkade gå och öppna så hon kom in och såg ut att ha fått en smärre chock när hon kom in. "Justin, vad har ni gjort här inne!?" frågade hon chockat. Jag lyfte upp mitt pekfinger och pekade på Elsa och Wilma som låg bredvid mig och log oskyldigt. "Deras fel..." fortsatte jag. Hon log innan hon sa att vi gärna fick komma ner och äta eftersom maten var klar. Jag ställde mig upp och hjälpte alla andra upp på benen.
"Är det säkert att vi får äta här då?" frågade Elsa medan hon satte upp håret i en hästsvans.
"Haha, ja klart! Hon frågade om ni skulle äta här när jag var nere och hämtade dricka till oss förut" sa jag.
En halvtimme senare var alla mätta och belåtna på mammas lasagne.
"Tack för maten, Pattie" sa Ryan och vi andra stämde in. Vi ställde in våra grejer i diskmaskinen och gick upp till mitt rum igen.
Elsas perspektiv:
Klockan var inte alls mycket, närmare bestämt halv sju. Det regnade fortfarande så vi bestämde oss för att kolla på film. Jag och Wilma övertalade killarna att ha en Twilight-kväll. De var först tveksamma, men gick med på det tillslut. Vi puffade till alla kuddar som låg på Justins säng och satte på första filmen.
"Vi får ses imorgon igen Justin" sa jag innan jag tog på mig mina Converse. De andra hade redan gått så det var bara jag kvar. "Ja det får vi. Sov gott" han pussade mig på kinden och jag öppnade dörren för att gå. Precis när jag var påväg att sätta min fot på trappan drog Justin tillbaka mig och gav mig en bamsekram. Jag kramade honom tillbaka och gungade lite fram och tillbaka innan jag släppte igen. Han log och stängde igen dörren efter mig. Regnet hade inte slutat än så jag fick springa hem. Jag bodde ju nära så det var ingen fara egentligen.
När jag låste upp hemma var allt mörkt och tyst. Mamma var antingen inte hemma, eller så hade hon gått och lagt sig. Klockan var ju trots allt ett på natten. Och det var en vanlig onsdag. Jag smög först upp till mammas och pappas rum och öppnade dörren försiktigt. Mamma sov. Som jag tänkte. Jag gick fram för att pussa henne på pannan samt släcka bordslampan och lägga undan boken hon tydligen hade läst innan hon somnat ifrån den.
Jag stängde dörren efter mig och smög in i mitt eget rum för att byta om till en stor tröja, tvätta bort sminket och borsta igenom håret. Det var alldeles risigt efter ett kuddkrig som hade brutit ut under "New Moon".
När jag var klar borstade jag tänderna och satte på min Macbook och tvn. Jag zappade mellan kanalerna medans jag borstade, och bestämde mig för att sätta på en säsong av The hills istället.
När jag var klar med tandborstningen la jag mig i sängen med datorn i knät. The hills rullade på tvn och jag kollade igenom facebook och tumblr. Det gick ganska snabbt eftersom det inte hade hänt så mycket, så jag kollade igenom lite bilder istället i iPhoto. Jag kände att det var dags att byta bakgrundsbild på datorn så jag bytte ut den rosa blomman mot en bild på mig och Justin från grillningen på stranden för några dagar sedan.
Dagen efter vaknade jag av att solen lös - starkt - rakt in från fönstret. "Jahapp, jag glömde stänga igen persiennerna inatt igen" muttrade jag för mig själv. Jag gick upp och la min dator på mitt barbord och satte i laddaren. Efter det gick jag rakt in i badrummet och in i duschen. Påvägen dit passerade jag mammas och pappas sovrum, och mamma hade åkt till jobbet.
Jag satte på vatten och ställde mig under duschen.
Efter 20 minuter / en halvtimme virade jag in en handduk om min kropp, och en handduk i håret. Precis när jag kommer in i mitt rum hör jag att min mobil börjar vibrera borta vid nattduksbordet. Ett sms från Justin. "Öppna, är utanför! x". Jag fick lite panik och slängde på mig underkläder och drog på mig min morgonrock innan jag gick ner för att öppna.
När jag öppnade stod Justin där i shorts, en t-shirt och en keps. "Vad gör du? Varför öppnade du inte? Haha" frågade han förvirrat. "Haha, jag stod i duschen och kom precis in i mitt rum när jag fick smset. Vad är klockan?" frågade jag. "Haha, halv elva bara, men jag vill ju ta vara av den här fina dagen med tanke på att det regna så mycket igår" sa han och log. Jag stack ut huvudet genom dörren och kände värmen i mitt ansikte. Att vädret kan ändras så fort, tänkte jag innan jag stängde igen dörren bakom mig och Justin.
"Vad vill du hitta på idag då?" frågade jag medans jag stod i min lilla walk in och försökte bestämma vad jag skulle ha på mig. "Vet inte, vad vill du göra?" frågade han. Jag kollade ut från garderoben och såg honom sitta och le för dig själv framför min Mac. Jag log och vände huvudet mot mina hängande kläder igen medans jag tänkte på vad vi kunde hitta på idag. "Vad sägs om att åka ner till stranden igen?" frågade jag medans jag rotade i min bikinilåda. "Ja, det låter bra! Men jag måste springa hem och byta om då först!" ropade han från rummet.
"Kan vi inte äta frukost först? Är utsvulten" ropade jag tillbaka. "Haha, ja det kan vi"
Jag fortsatte att rota tills jag tillslut fann min turkosblåa bikini. Jag slängde på mig den och satte på mig en svart playsuit över. Jag drog på mig ett par flipflops och gick ut till Justin igen. "Äta?" frågade jag. "Yes!" han stängde ner datorn och vi gick ner.
Förlåt för att det tog så lång tid! Men nu är det sommmarlooooov! Och jag (amanda) har varit ganska upptagen, men jag ska försöka ägna lite mer tid åt novellen också... När jag har tid, haha!
Men jag har en fråga.. vill ni ha typ kärlek och sånt om bara några kapitel typ, eller vill ni dra ut på det ännu mer? Haha. Aja, ha en bra sommar, vi ses om någon dag igen, med ett nytt kapitel!! xx
/Amanda & Karro.
Chapter 10.
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Efter nästan två timmar hade jag ätit, kollat på ett avsnitt av Smallville, suttit vid datorn och kollat igenom alla kommentarer på mina youtube videos, samt smsat lite med Elsa. Och mamma satt fortfarande i köket och pratade med Scooter, tror jag att han hette. Efter en liten stund knackade mamma lätt på dörren och öppnade den sedan.
"Telefon" sa hon och räckte över telefonen till mig. Jag höll för "mikrofonen" i telefonen och frågade mamma förvirrat vem det var. "Scooter" sa hon och gick ut.
Jag tog bort handen och höjde telefonen mot örat. "Hallå?"
"Hej, Justin. Mitt namn är Scooter. Du undrar väl säkert vem jag är?"
Jag svarade artigt och han började berätta att han jobbade som manager och bodde i Atlanta. Efter nästan en timme hade vi pratat som om vi känt varandra i hela livet. Han var så lätt att prata med.
"Jag pratade med din mamma, Justin. Och jag vill jättegärna presentera er för skivbolag och människor här nere i Atlanta. Så jag frågar dig nu om du skulle vilja det? Jag är väldigt impad av dina youtubevideos ska du veta!"
Jag blev chockad, och stum. Han fortsatte att babbla på och sedan frågade han "Justin? Är du kvar? Vill du det?"
Såklart jag ville. Självklart. Det är ju typ en chans man bara får en gång i livet. Jag hittade tillbaka till min talförmåga och svarade "Ja, självklart Scooter. Det skulle vara awesome!"
Vi fortsatte att prata om när vi skulle ta flyget ner, när vi skulle träffas och allt som hörde till resan.
"Kan du ta ledigt från skolan då?"
"Scooter, det är sommarlov, hahaha!"
"Oj, just det! Haha, men vad ska vi säga då? Kan ni flyga ner i övermorgon?"
"Ja, det blir perfekt!"
"Jag bokar flygbiljetter åt er med en gång, och ringer tillbaka senare, okej?"
"Men Scooter, du kan ju inte betala!" sa jag och gick samtidigt in på en flygbolags hemsida.
"Jo. Jag vill! Låt mig bjuda er!" bedjade han.
"Har du pratat med mamma om det? frågade jag sedan.
"Ja, och hon protesterade först hon med, men efter lite tjat gav hon med sig. Så det går bra för henne."
Jag suckade och svarade sedan "Okej då, denna gången får du väl betala, haha. Men ring tillbaka sedan."
"Ja, självklart. Vi hörs lite senare!"
Han la på och jag la ner telefonen på mitt skrivbord samtidigt som jag kryssade ner flygbolagshemsidan.
Efter ett tag ställde jag mig upp och gick ut ur mitt rum med telefonen i handen för att sedan ställa den på laddaren. Jag fortsatte ut till köket där mamma satt med sin laptop. "Hej gubben" sa hon och log stort.
"Hej mamma" sa jag och log tillbaka och gick fram till henne.
"Så har du bestämt dig?"
"Yep. Vi åker till Atlanta!!!" skrek jag ut och kramade om hennes axlar.
Hon ställde sig upp och kramade om mig. "Jag visste att du skulle göra rätt val. Men vad du än väljer att göra så kommer jag alltid att finnas vid din sida. Och hur det än går kommer jag finnas där. Älskar dig Justin."
"Tack mamma. Jag älskar dig med." Jag pussade henne på kinden innan jag sprang upp till mitt rum för att ringa Ryan och Elsa. Jag bestämde mig för att ringa Ryan först och berätta nyheten.
Signalerna gick fram och när jag precis tänkte lägga på svarade han. "Ryan"
"Hey, Ryan! Vad gör du? Kan du komma över, typ nu?"
"Oj, det låter viktigt. Kommer med en gång!" sa han och la på. Jag fortsatte med att ringa till Elsa.
"Elsa här" svarade hon. Snabbt som vanligt.
"Shawty, hej! Vad gör du?"
"Inte så mycket, själv?"
"Väntar på er! Har en viktig sak att säga. Kan du komma över typ nu?"
"Ja, självklart, kommer nu!" sa hon innan hon la på.
Jag bestämde mig sedan för att ringa till Wilma.
"Hallå?"
"Heeey tjejen! Vad gör du?"
"Nah, kollar på tv bara. Själv?"
"Väntar på er ofcourse! Kan du komma över?"
"Vad har hänr Justin!?" hon lät skräckslagen så jag började skratta.
"Haha, inget dåligt har hänt alltså.. Men kommer du?"
"Kommer om 10!" sa hon och la på.
Värst vad alla klickar mig idag, tänkte jag innan jag log stort för mig själv och gjorde ett glädjehopp. Jag. Skulle. Till. ATLANTA!!!! Jag har aldrig satt min fot på ett flygplan någonsin förut. Och som Scooter sa. Om vi inte ville börja sammarbeta med någon där nere, eller om ingen ville sammarbeta med oss, så skulle vi få en gratis semester och sedan komma tillbaka till Thunder Bay och leva som vanligt igen.
Jag satte mig på min säng och fick en känsla i magen som jag aldrig känt förut. Det var en blandning av begär, nervositet och längtan. Tänk om allt faktiskt går bra där nere! Vad händer då?
Jag hann inte tänka så mycket längre än så för helt plötsligt knackade det lätt på min sovrumsdörr och dörren öppnades. Där stod Elsa och Ryan, helt dygnsura av vatten.
"Haha, vad har hänt? Ramlat i en vattenpöl?" skrattade jag.
"Skratta inte! Det spöregnar ute! Tror det kommer åska snart också..." sa hon fundersamt.
"Vill ni låna kläder?" frågade jag och öppnade min byrålåda med mjukiskläder.
"Ja gärna" sa Ryan och gick fram och ställde sig bredvid mig. Precis när jag skulle dra upp ett par mjukisbyxor till Ryan öppnades dörren igen och Wilma kommer ingåendes, lika blöt som de andra, men mycket gladare än vad de var. "Din mamma släppte in mig. Åh kan jag också låna något?"
"Haha, ja det kan du. Men kläderna kanske blir lite stora på er två tjejer, men det kanske inte gör någonting?"
"Nej då, kasta hit någonting bara" sa Elsa och log. Jag besvarade leéndet innan jag kastade över en One Piece till Wilma, mjukisbyxor och min LEAFS tröja till Elsa och ett par mjukisar och en blå hoodie till Ryan.
Jag satte mig vid datorn och kollade igenom facebook medans de andra bytte om. När de var klara riktade jag uppmärksamheten mot dom igen.
"Så, vad var det som var så viktigt?" frågade Wilma som satte sig ner i sängen bredvid Elsa. Ryan satt på golvet och såg jättenyfiken ut.
Jag log innan jag började prata. "Mamma ringde upp en kille förut, som försökt få tag på mig tydligen. Han har sett mina youtube videos och facinerades väldigt mycket av dom. Han är manager och efter vi hade pratat i någon timme - vi kom jättebra överrens förresten - frågade han om jag och mamma ville komma ner till Atlanta och träffa massa människor i musikbranchen! Jag ska verkligen inte ta ut någonting i förskott... Men tänk om allt går bra!" Jag slutade prata och kollade på de andra. De såg glada och upprymda ut.
"Ååååh Justin! Herregud vad kul! När åker du?" sa Elsa och började klappa förväntansfullt i sina händer.
"I övermorgon, så det är snabba ryck med packning och allting!"
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Vad tycker ni? Som ni redan vet så är uppdateringen inte världens bästa, men vi vill ju göra annat än att sitta vid datorn också, vilket jag hoppas att ni förstår. Men om ni inte vill missa någon uppdatering kan ni följa oss på Bloglovin´ (<---- lääänk)
Vet att ni vill ha mer drama, kärlek och så, och det enda jag kan säga är att det kommer. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!! ;)
/Amanda och Karro.
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
ph: tumblr.
Efter nästan två timmar hade jag ätit, kollat på ett avsnitt av Smallville, suttit vid datorn och kollat igenom alla kommentarer på mina youtube videos, samt smsat lite med Elsa. Och mamma satt fortfarande i köket och pratade med Scooter, tror jag att han hette. Efter en liten stund knackade mamma lätt på dörren och öppnade den sedan.
"Telefon" sa hon och räckte över telefonen till mig. Jag höll för "mikrofonen" i telefonen och frågade mamma förvirrat vem det var. "Scooter" sa hon och gick ut.
Jag tog bort handen och höjde telefonen mot örat. "Hallå?"
"Hej, Justin. Mitt namn är Scooter. Du undrar väl säkert vem jag är?"
Jag svarade artigt och han började berätta att han jobbade som manager och bodde i Atlanta. Efter nästan en timme hade vi pratat som om vi känt varandra i hela livet. Han var så lätt att prata med.
"Jag pratade med din mamma, Justin. Och jag vill jättegärna presentera er för skivbolag och människor här nere i Atlanta. Så jag frågar dig nu om du skulle vilja det? Jag är väldigt impad av dina youtubevideos ska du veta!"
Jag blev chockad, och stum. Han fortsatte att babbla på och sedan frågade han "Justin? Är du kvar? Vill du det?"
Såklart jag ville. Självklart. Det är ju typ en chans man bara får en gång i livet. Jag hittade tillbaka till min talförmåga och svarade "Ja, självklart Scooter. Det skulle vara awesome!"
Vi fortsatte att prata om när vi skulle ta flyget ner, när vi skulle träffas och allt som hörde till resan.
"Kan du ta ledigt från skolan då?"
"Scooter, det är sommarlov, hahaha!"
"Oj, just det! Haha, men vad ska vi säga då? Kan ni flyga ner i övermorgon?"
"Ja, det blir perfekt!"
"Jag bokar flygbiljetter åt er med en gång, och ringer tillbaka senare, okej?"
"Men Scooter, du kan ju inte betala!" sa jag och gick samtidigt in på en flygbolags hemsida.
"Jo. Jag vill! Låt mig bjuda er!" bedjade han.
"Har du pratat med mamma om det? frågade jag sedan.
"Ja, och hon protesterade först hon med, men efter lite tjat gav hon med sig. Så det går bra för henne."
Jag suckade och svarade sedan "Okej då, denna gången får du väl betala, haha. Men ring tillbaka sedan."
"Ja, självklart. Vi hörs lite senare!"
Han la på och jag la ner telefonen på mitt skrivbord samtidigt som jag kryssade ner flygbolagshemsidan.
Efter ett tag ställde jag mig upp och gick ut ur mitt rum med telefonen i handen för att sedan ställa den på laddaren. Jag fortsatte ut till köket där mamma satt med sin laptop. "Hej gubben" sa hon och log stort.
"Hej mamma" sa jag och log tillbaka och gick fram till henne.
"Så har du bestämt dig?"
"Yep. Vi åker till Atlanta!!!" skrek jag ut och kramade om hennes axlar.
Hon ställde sig upp och kramade om mig. "Jag visste att du skulle göra rätt val. Men vad du än väljer att göra så kommer jag alltid att finnas vid din sida. Och hur det än går kommer jag finnas där. Älskar dig Justin."
"Tack mamma. Jag älskar dig med." Jag pussade henne på kinden innan jag sprang upp till mitt rum för att ringa Ryan och Elsa. Jag bestämde mig för att ringa Ryan först och berätta nyheten.
Signalerna gick fram och när jag precis tänkte lägga på svarade han. "Ryan"
"Hey, Ryan! Vad gör du? Kan du komma över, typ nu?"
"Oj, det låter viktigt. Kommer med en gång!" sa han och la på. Jag fortsatte med att ringa till Elsa.
"Elsa här" svarade hon. Snabbt som vanligt.
"Shawty, hej! Vad gör du?"
"Inte så mycket, själv?"
"Väntar på er! Har en viktig sak att säga. Kan du komma över typ nu?"
"Ja, självklart, kommer nu!" sa hon innan hon la på.
Jag bestämde mig sedan för att ringa till Wilma.
"Hallå?"
"Heeey tjejen! Vad gör du?"
"Nah, kollar på tv bara. Själv?"
"Väntar på er ofcourse! Kan du komma över?"
"Vad har hänr Justin!?" hon lät skräckslagen så jag började skratta.
"Haha, inget dåligt har hänt alltså.. Men kommer du?"
"Kommer om 10!" sa hon och la på.
Värst vad alla klickar mig idag, tänkte jag innan jag log stort för mig själv och gjorde ett glädjehopp. Jag. Skulle. Till. ATLANTA!!!! Jag har aldrig satt min fot på ett flygplan någonsin förut. Och som Scooter sa. Om vi inte ville börja sammarbeta med någon där nere, eller om ingen ville sammarbeta med oss, så skulle vi få en gratis semester och sedan komma tillbaka till Thunder Bay och leva som vanligt igen.
Jag satte mig på min säng och fick en känsla i magen som jag aldrig känt förut. Det var en blandning av begär, nervositet och längtan. Tänk om allt faktiskt går bra där nere! Vad händer då?
Jag hann inte tänka så mycket längre än så för helt plötsligt knackade det lätt på min sovrumsdörr och dörren öppnades. Där stod Elsa och Ryan, helt dygnsura av vatten.
"Haha, vad har hänt? Ramlat i en vattenpöl?" skrattade jag.
"Skratta inte! Det spöregnar ute! Tror det kommer åska snart också..." sa hon fundersamt.
"Vill ni låna kläder?" frågade jag och öppnade min byrålåda med mjukiskläder.
"Ja gärna" sa Ryan och gick fram och ställde sig bredvid mig. Precis när jag skulle dra upp ett par mjukisbyxor till Ryan öppnades dörren igen och Wilma kommer ingåendes, lika blöt som de andra, men mycket gladare än vad de var. "Din mamma släppte in mig. Åh kan jag också låna något?"
"Haha, ja det kan du. Men kläderna kanske blir lite stora på er två tjejer, men det kanske inte gör någonting?"
"Nej då, kasta hit någonting bara" sa Elsa och log. Jag besvarade leéndet innan jag kastade över en One Piece till Wilma, mjukisbyxor och min LEAFS tröja till Elsa och ett par mjukisar och en blå hoodie till Ryan.
Jag satte mig vid datorn och kollade igenom facebook medans de andra bytte om. När de var klara riktade jag uppmärksamheten mot dom igen.
"Så, vad var det som var så viktigt?" frågade Wilma som satte sig ner i sängen bredvid Elsa. Ryan satt på golvet och såg jättenyfiken ut.
Jag log innan jag började prata. "Mamma ringde upp en kille förut, som försökt få tag på mig tydligen. Han har sett mina youtube videos och facinerades väldigt mycket av dom. Han är manager och efter vi hade pratat i någon timme - vi kom jättebra överrens förresten - frågade han om jag och mamma ville komma ner till Atlanta och träffa massa människor i musikbranchen! Jag ska verkligen inte ta ut någonting i förskott... Men tänk om allt går bra!" Jag slutade prata och kollade på de andra. De såg glada och upprymda ut.
"Ååååh Justin! Herregud vad kul! När åker du?" sa Elsa och började klappa förväntansfullt i sina händer.
"I övermorgon, så det är snabba ryck med packning och allting!"
"Men vad väntar vi på? Vi börjar packa redan nu!" skrek Wilma rätt ut och sprang fram till min garderob med Elsa i hälarna.
Ryan ställde sig upp och gick fram till mig. Jag ställde mig upp och log mot honom. "Bro, jag är så glad för din skull ska du veta!" Han log större än vad jag någonsin sett honom le förut och gav mig sedan en bro hug och en boom fist.
Vad tycker ni? Som ni redan vet så är uppdateringen inte världens bästa, men vi vill ju göra annat än att sitta vid datorn också, vilket jag hoppas att ni förstår. Men om ni inte vill missa någon uppdatering kan ni följa oss på Bloglovin´ (<---- lääänk)
Vet att ni vill ha mer drama, kärlek och så, och det enda jag kan säga är att det kommer. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!! ;)
/Amanda och Karro.
Chapter 9.
Justin närmade sig igen och ställde sig framför mig. Han hade slutat dansa, vilket jag också hade gjort nu. Han kollade mig djupt i ögonen och letade efter någonting. Han tog sedan tag i mina händer men fortsatte kolla lika djupt i ögonen. Orden som han sedan sa gjorde mig helt omtumlad. "Elsa, tack för att jag har dig. Vet du hur mycket jag älskar dig?". Jag blev så glad, men ändå stod jag bara där. Jag flackade lite med blicken, men kollade han sedan i ögonen igen. "Justin, jag älskar dig med"
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
Musiken tystnade och alla stannade upp för någon sekund. Först stod jag som en staty och kunde inte röra på mig, men sedan drog jag mig undan ur Justins grepp. Han släppte och vi kollade på varandra och följde sedan med folkmassan ut till trädgården igen.
I poolen låg en väldigt full tjej med smink som runnit ut så att hon såg ut som en panda, och plaskade runt skrattandes. "HAHAHA, oh shieeet, jävlar, ramlade i poolen"
Hon simmade in till kanten och hennes två kompisar försökte hjälpa henne upp, men de var lika fulla de med så de ramlade i poolen de med när de försökte hjälpa den första tjejen att komma upp.
Ett våg av skratt spred sig runt alla gäster, och när alla hade försäkrat sig om att de var oskadda startade de igång musiken igen och alla började dansa precis som ingenting hade hänt.
Jag suckade, satte mig ner på närmsta lediga stol och drog upp mobilen för att kolla på klockan. 23:47 stod den på. Jag la ner den igen och kollade ner i marken.
Justin, som för tillfället stod bredvid mig sa ingenting alls. Vad hade nyss nästan hänt?
Varför är jag så förvirrad för tillfället? Jag kollade upp på Justin och han såg lika förvirrad ut han med.
Jag kände inte längre på partyhumör så jag ställde mig upp och Justin kollade på mig.
- Justin.. Jag tror att jag måste hem nu. Jag är rätt trött.
- Okej, jag följer med. Ska bara kolla om Ryan och Wilma ska med. Stanna här.
Han kollade på mig en sekund för länge innan han gick iväg. Jag satte mig ner på stolen igen med ytterligare en suck.
- Tråkigt eller?
Jag kollade upp och där stod Lucas med en dricka i handen.
- Haha nejdå, trött bara. Vi ska hem nu. Eller jag och Justin ska det.
- Jaha.. tråkigt.. Jag som inte ens hunnit dansa med dig än?
Han lät road.. och full.
- haha, det får nog bli en annan gång, sa jag och vände generat bort huvudet.
- Men får jag ditt nummer iallafall?
Han drog upp mobilen ur fickan och låste upp den. Jag rabblade upp mitt nummer och en minut senare kom ett sms på min mobil, från honom, så att jag kunde programera in hans nummer.
Efter några sekunders pinsam tystnad kom Justin gåendes mot oss. Jag ställde mig upp och visste inte riktigt om jag skulle krama honom eller inte. Han avgjorde valet för mig och slängde armarna om min rygg och viskade "vi får ses någon dag" i mitt öra.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag nickade bara en gång och log sedan mot honom.
- Varken Ryan eller Wilma ska hem nu, så vi får gå själva.
Han log
- Okej.
Jag log tillbaka.
- Hejdå Lucas, sa Justin innan han och jag gick mot ytterdörren.
Han vinkade och började sedan prata med någon annan vid stolarna.
När vi kommit ett tjugotal meter från huset försvann även musiken och allt blev tyst. Vi var tysta och natten var ovanligt tyst. Det hade aldrig riktigt uppstått en pinsam tystnad mellan mig och Justin så det här var nog första gången någonsin.
- Vi behöv... började vi båda.
- Vad skulle du säga? frågade han snällt.
- Haha, säg du. sa jag och log.
- Okej.... Eh.. vi behöver nog prata..?
Hans ögon utstrålade en förvirrad känsla. Jag såg en parkbänk 10 meter framför oss som jag gick fram till och satte mig på. Justin kom kort därefter och satte sig bredvid mig.
Först kollade jag ner i marken. Funderade över vad jag skulle säga, och hur jag skulle säga det jag tänkte säga.
Jag vände mig mot honom.
- Okej, Justin. Jag har haft...... en känsla i flera dagar nu som aldrig verkar ge sig och eh... ja. En känsla av att... få vara extra nära dig? Eller alltså... jag är förvirrad!!!
Jag kollade ner i marken igen och drog händerna genom håret.
- Hmm.. konstigt.. för jag har lixom också haft den känslan för... dig.
- Allt har blivit så komplicerat.. eller?
- Ja... var hans enda svar.
Efter ungefär en minut kollade jag upp igen och in i Justins ögon.
- Vi får inte förstöra den vänskapen vi byggt upp under alla dessa år. Jag är rädd.. Rädd för att förlora den person som betyder mest av allt för mig. Du.
- Ja.. jag vet... Men.. kan vi inte bara glömma att det nästan hände och så får vi låta tiden avgöra det hela? Men en sak kan jag lova dig Elsa. Vi kommer föralltid vara bästa vänner, oavsett vad som än händer, okej?
Han kollade på mig med en seriös blick.
- Okej, svarade jag och log.
Han log tillbaka och gav mig en kram.
- Ska vi fortsätta gå hemåt?
Jag nickade och vi fortsatte hemåt. Vi kramade varandra hejdå innan han fortsatte hem till sig.
Jag grävde upp nyckeln ur väskan och låste upp.
Jag slängde av mig skorna och gick in till köket för att hämta en natt macka. När jag gjort iordning te och mackan satte jag mig i soffan och knäppte på tvn. Det gick någon drama/komedi som jag satt och kollade på. När det var reklam gick jag upp till mitt rum för att tvätta bort sminket och ta på mig min pyjamas.
Jag drog med mig mitt täcke och min kudde ner till soffan igen och fortsatte kolla på filmen. Jag kände att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag ifrån filmen.
Justins perspektiv:
Jag vaknade morgonen därpå av fågelkvitter utanför mitt fönster. Jag suckade och kollade på klockan. Halv tio. Jag suckade en gång till men gick sedan upp.
Ingen idé att försöka sova mer, tänkte jag. Jag gick ner till köket där min mamma satt med en kaffekopp och pratade i telefon.
- Jaha.. okej.. kan jag få numret?
Hon hämtade en penna och ett papper och började kladda ner ett nummer.
- Ah, tack så mycket, vi hörs snart igen!
Hon la på och kollade på mig.
- Godmorgon gubben!
- Godmorgon mamma! Vem var det som ringde?
- Haha, det var din moster. Hon hälsar förresten.
- Hälsa tillbaka! Vad sa hon mer?
- Det är någon man som försöker få tag på oss... Scooter någonting hette han... Här är hans nummer.
Hon visade mig lappen innan hon fortsatte
- Jag vet inte varför. Han har tydligen ringt bla. din rektor, och din moster. Han har iallafall frågat efter dig, Justin.
- Undra vad han vill... sa jag fundersamt. Jag var lite chockad faktiskt.
- Jag vet inte, men jag ska ringa honom nu och konfrontera honom... över telefonen då, haha.
Jag skrattade till och började bre en macka innan jag gick in till vardagsrummet. Innan jag slog på tvn hörde jag mamma:
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Orkade inte vänta tills vi fått 10 kommentarer.. Men vad tycker ni? Minst 9 kommentarer till nästa chapter! Kom igeeeeen nu, 9 kommentarer är inte så mycket ju! Vi har ju mycket fler än 9 st läsare!!
/Amanda & Karro.
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
weheartit.com
Musiken tystnade och alla stannade upp för någon sekund. Först stod jag som en staty och kunde inte röra på mig, men sedan drog jag mig undan ur Justins grepp. Han släppte och vi kollade på varandra och följde sedan med folkmassan ut till trädgården igen.
I poolen låg en väldigt full tjej med smink som runnit ut så att hon såg ut som en panda, och plaskade runt skrattandes. "HAHAHA, oh shieeet, jävlar, ramlade i poolen"
Hon simmade in till kanten och hennes två kompisar försökte hjälpa henne upp, men de var lika fulla de med så de ramlade i poolen de med när de försökte hjälpa den första tjejen att komma upp.
Ett våg av skratt spred sig runt alla gäster, och när alla hade försäkrat sig om att de var oskadda startade de igång musiken igen och alla började dansa precis som ingenting hade hänt.
Jag suckade, satte mig ner på närmsta lediga stol och drog upp mobilen för att kolla på klockan. 23:47 stod den på. Jag la ner den igen och kollade ner i marken.
Justin, som för tillfället stod bredvid mig sa ingenting alls. Vad hade nyss nästan hänt?
Varför är jag så förvirrad för tillfället? Jag kollade upp på Justin och han såg lika förvirrad ut han med.
Jag kände inte längre på partyhumör så jag ställde mig upp och Justin kollade på mig.
- Justin.. Jag tror att jag måste hem nu. Jag är rätt trött.
- Okej, jag följer med. Ska bara kolla om Ryan och Wilma ska med. Stanna här.
Han kollade på mig en sekund för länge innan han gick iväg. Jag satte mig ner på stolen igen med ytterligare en suck.
- Tråkigt eller?
Jag kollade upp och där stod Lucas med en dricka i handen.
- Haha nejdå, trött bara. Vi ska hem nu. Eller jag och Justin ska det.
- Jaha.. tråkigt.. Jag som inte ens hunnit dansa med dig än?
Han lät road.. och full.
- haha, det får nog bli en annan gång, sa jag och vände generat bort huvudet.
- Men får jag ditt nummer iallafall?
Han drog upp mobilen ur fickan och låste upp den. Jag rabblade upp mitt nummer och en minut senare kom ett sms på min mobil, från honom, så att jag kunde programera in hans nummer.
Efter några sekunders pinsam tystnad kom Justin gåendes mot oss. Jag ställde mig upp och visste inte riktigt om jag skulle krama honom eller inte. Han avgjorde valet för mig och slängde armarna om min rygg och viskade "vi får ses någon dag" i mitt öra.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag nickade bara en gång och log sedan mot honom.
- Varken Ryan eller Wilma ska hem nu, så vi får gå själva.
Han log
- Okej.
Jag log tillbaka.
- Hejdå Lucas, sa Justin innan han och jag gick mot ytterdörren.
Han vinkade och började sedan prata med någon annan vid stolarna.
När vi kommit ett tjugotal meter från huset försvann även musiken och allt blev tyst. Vi var tysta och natten var ovanligt tyst. Det hade aldrig riktigt uppstått en pinsam tystnad mellan mig och Justin så det här var nog första gången någonsin.
- Vi behöv... började vi båda.
- Vad skulle du säga? frågade han snällt.
- Haha, säg du. sa jag och log.
- Okej.... Eh.. vi behöver nog prata..?
Hans ögon utstrålade en förvirrad känsla. Jag såg en parkbänk 10 meter framför oss som jag gick fram till och satte mig på. Justin kom kort därefter och satte sig bredvid mig.
Först kollade jag ner i marken. Funderade över vad jag skulle säga, och hur jag skulle säga det jag tänkte säga.
Jag vände mig mot honom.
- Okej, Justin. Jag har haft...... en känsla i flera dagar nu som aldrig verkar ge sig och eh... ja. En känsla av att... få vara extra nära dig? Eller alltså... jag är förvirrad!!!
Jag kollade ner i marken igen och drog händerna genom håret.
- Hmm.. konstigt.. för jag har lixom också haft den känslan för... dig.
- Allt har blivit så komplicerat.. eller?
- Ja... var hans enda svar.
Efter ungefär en minut kollade jag upp igen och in i Justins ögon.
- Vi får inte förstöra den vänskapen vi byggt upp under alla dessa år. Jag är rädd.. Rädd för att förlora den person som betyder mest av allt för mig. Du.
- Ja.. jag vet... Men.. kan vi inte bara glömma att det nästan hände och så får vi låta tiden avgöra det hela? Men en sak kan jag lova dig Elsa. Vi kommer föralltid vara bästa vänner, oavsett vad som än händer, okej?
Han kollade på mig med en seriös blick.
- Okej, svarade jag och log.
Han log tillbaka och gav mig en kram.
- Ska vi fortsätta gå hemåt?
Jag nickade och vi fortsatte hemåt. Vi kramade varandra hejdå innan han fortsatte hem till sig.
Jag grävde upp nyckeln ur väskan och låste upp.
Jag slängde av mig skorna och gick in till köket för att hämta en natt macka. När jag gjort iordning te och mackan satte jag mig i soffan och knäppte på tvn. Det gick någon drama/komedi som jag satt och kollade på. När det var reklam gick jag upp till mitt rum för att tvätta bort sminket och ta på mig min pyjamas.
Jag drog med mig mitt täcke och min kudde ner till soffan igen och fortsatte kolla på filmen. Jag kände att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag ifrån filmen.
Justins perspektiv:
Jag vaknade morgonen därpå av fågelkvitter utanför mitt fönster. Jag suckade och kollade på klockan. Halv tio. Jag suckade en gång till men gick sedan upp.
Ingen idé att försöka sova mer, tänkte jag. Jag gick ner till köket där min mamma satt med en kaffekopp och pratade i telefon.
- Jaha.. okej.. kan jag få numret?
Hon hämtade en penna och ett papper och började kladda ner ett nummer.
- Ah, tack så mycket, vi hörs snart igen!
Hon la på och kollade på mig.
- Godmorgon gubben!
- Godmorgon mamma! Vem var det som ringde?
- Haha, det var din moster. Hon hälsar förresten.
- Hälsa tillbaka! Vad sa hon mer?
- Det är någon man som försöker få tag på oss... Scooter någonting hette han... Här är hans nummer.
Hon visade mig lappen innan hon fortsatte
- Jag vet inte varför. Han har tydligen ringt bla. din rektor, och din moster. Han har iallafall frågat efter dig, Justin.
- Undra vad han vill... sa jag fundersamt. Jag var lite chockad faktiskt.
- Jag vet inte, men jag ska ringa honom nu och konfrontera honom... över telefonen då, haha.
Jag skrattade till och började bre en macka innan jag gick in till vardagsrummet. Innan jag slog på tvn hörde jag mamma:
- Hej, det är Pattie Mallette. Du har försökt få tag på oss ang. min son Justin?
Jag log lite för mig själv och riktade min blick mot tvn.
Orkade inte vänta tills vi fått 10 kommentarer.. Men vad tycker ni? Minst 9 kommentarer till nästa chapter! Kom igeeeeen nu, 9 kommentarer är inte så mycket ju! Vi har ju mycket fler än 9 st läsare!!
/Amanda & Karro.
Chapter 8.
När vi badat, slängt runt varandra och skvätt vatten på varandra i mer än en timme gick vi upp och slängde oss ner på våra handdukar.
Solen stekte och här låg jag med mina tre bästa vänner. Livet kunde inte bli bättre för tillfället.
phs: här, här, tumblr, weheartit.com
Jag hoppade ur duschen och virade en handduk om min kropp. Jag ställde mig vid spegeln och kollade om jag blivit solbränd från dagens strandvistelse, vilket jag hade. Jag blir väldigt lätt brun vilket jag tyckte var jättebra.
Jag tog tag i en annan handduk och virade om den runt mitt blöta hår. Sedan smörjde jag in mig i body lotion och gick ut ur badrummet med bestämda steg till mitt rum och in i min walk in. Jag drog ut underkläder och drog på mig de. Sedan stod jag bland alla galjar och hyllor och försökte bestämma mig för kvällens outfit. Alltid lika svårt. "Det spelar ingen roll hur mycket jag shoppar för jag hittar aldrig något att ta på mig ändå" muttrade jag för mig själv.
Ikväll var det fest som gällde! Hemma hos Wilmas kompis Lucas. Han jag träffade på Wilmas fest häromdagen.
Han hade smsat Wilma under dagen och sagt åt henne att hon fick ta med så många hon kände för. "Ju mer desto bättre" hade det stått i smset.
Jag gav upp med klädvalet för stunden för att gå och sminka mig istället. Jag stod där ett tag och kämpade med eyeliner. Alltid lika svårt när man inte använder det så ofta. Efter femte försöket såg det bra ut så jag fortsatte med några drag med mascaraborsten och sedan rougeborsten. Som pricken över i drog jag på mig lite läppglans som jag sedan kastade på sängen så att jag inte skulle glömma det till senare.
Jag slängde en blick på klockan och den visade tiden 19:07. Ungefär femtio minuter kvar innan Justin kommer förbi. Så jag slängde på mig en playsuit och gick ner för att värma lite mat istället. Mamma, som hade åkt till Toronto över helgen med jobbet, hade lämnat lite av dagens matrester i kylen. Lasagne. En av mina favoriträtter.
Jag satte på mickron och ställde in tiden för att sedan gå tillbaka till kylen för att hämta lite juice. När mickron plingade till tog jag ut maten och gick in i vardagsrummet för att äta framför tvn. Jag satte på femman och kollade på någon repris från en av veckans serier.
När jag sedan var klar 10 minuter senare ställde jag allt i diskmaskinen och sprang upp till mitt rum igen. Jag drog framhårfönen och torkade håret och när jag var klar med det lockade jag några stora lockar i mitt långa bruna hår. När jag kände mig klar gick jag in i garderoben igen och fram till mina skor.
Skorna fick bestämma vad jag skulle ha på mig, tänkte jag för mig själv.
Jag stod och kollade på skorna ett tag tills jag tillslut bestämde mig för ett par kilklackar med remmar. Sedan var outfiten perfekt - i huvudet iallafall -. Jag gick fram till galjarna igen och drog ut en blå playsuit som var väldigt fin, och oanvänd dessutom!
Jag drog av mig min mys playsuit och drog på mig den blå. Sedan drog jag på mig skorna och ställde mig framför spegeln. Perfekt! tänkte jag för mig själv.
Jag drog på mig ett brett silverarmband på varje handled och sedan var jag så gott som klar, så jag tog fram en clutch och slängde ner pengar, läppglans, mobilen och nycklarna skulle dessutom åka ner i väskan när jag låst dörren.
Jag borstade tänderna snabbt och när jag kollade mig i spegeln för att försäkra mig om att playsuiten satt bra på ringde det på dörren.
Jag sprang ner och slet upp dörren. När jag först såg honom hoppade mitt hjärta över ett slag.
- Eh, hej, Justin! Vad fin du är! fick jag fram.
- Tack shawty, du med! han log.
Jag låste dörren och la ner nycklarna i clutchen. Sedan började vi gå. Lucas bodde kanske 20 minuter härifrån, men med tanke på det fina vädret idag var det fortfarande varmt så vi hade bestämt oss för att gå.
Vi gick förbi Ryan och plingade på. Han öppnade direkt och ropade sedan hejdå till sin mamma innan han smällde igen dörren efter sig. Sedan fortsatte vi till Wilma.
En kvart senare var vi tydligen framme. Det var bara Wilma som visste var han bodde, vi andra hade bara följt efter henne. Han bodde väldigt fint med stor trädgård och stort hus.
Vi plingade på men efter en sekund kom Wilma på att han hade sagt att det bara var att kliva på eftersom ingen troligtvis skulle höra. Så vi knallade in där och han hade haft rätt. Det första vi möttes av var två killar som redan var fulla, samt en av dom stod lutad över en toalettstol i ett rum höger om dörren, som troligtvis var Lucas badrum. Basen var väldigt hög, men är det fest så är det!
Vi fortsatte inåt och möttes av ett enormt dansgolv, som troligtvis var deras vardagsrum egentligen. Sedan såg vi Lucas komma gåendes mot oss med stort leénde. Han vinglade till lite och jag börjde mig fram mot Justin så att jag träffade hans öra med mina läppar.
- Haha, lite lullig eller?
- Säger du det eller? han skrattade till och la sedan en arm om mig.
Jag log och kände mig genast mycket tryggare.
Vi gick sedan ut till köket, eller jag, Justin och Ryan gjorde det. Wilma hade stannat kvar på dansgolvet eftersom hon träffat på den där killen som hon var på frukostdejt med idag.
Vi gick sedan ut en liten stund och festen var lika vild där, men vi hittade en liten plats på några av stenarna vid hans pool att sitta på en stund. Vi hade skoj och satt och dissade varandra en stund innan någon tjej kom och drog upp Ryan på dansgolvet. Han tackade inte nej och log mot oss samt mimade "See ya later".
Låten "Fire burning" med Sean Kingston började spelas och jag och Justin mötte snabbt varandras blickar.
"DANSA!?" skrek vi båda samtidigt för att överrösta musiken. Jag insåg vad som just hände och började skratta. Justin skrattade till och drog sedan upp mig från platsen jag suttit på bara en halv sekund innan.
Vi ställde oss i mitten av dansgolvet och dansade loss. Efter ungefär en halv minut stod inte bara jag och Justin och dansade med varandra längre utan det hade anslutit sig massor av tjejer och killar in i våran lilla "bubbla". Varken jag eller Justin drog oss undan, eftersom vi båda hade så grymt kul.
Låten tog slut och en ny började spelas. Den var en aning lugnare och folket vi nyss dansat med drog sig tillbaka till sina smågrupper på dansgolvet, men fortsatte dansa ändå.
Justin närmade sig igen och ställde sig framför mig. Han hade slutat dansa, vilket jag också hade gjort nu. Han kollade mig djupt i ögonen och letade efter någonting. Han tog sedan tag i mina händer men fortsatte kolla lika djupt i ögonen. Orden som han sedan sa gjorde mig helt omtumlad. "Elsa, tack för att jag har dig. Vet du hur mycket jag älskar dig?". Jag blev så glad, men ändå stod jag bara där. Jag flackade lite med blicken, men kollade han sedan i ögonen igen. "Justin, jag älskar dig med"
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
OHHH vad är det som händer? Ville också säga att Karro just nu är i Turkiet så jag ska sköta bloggningen själv här under ca. 1 vecka (?) tror jag.
MEN nu är ALLA prov och läxor och nationella prov för nian gjorda (WOHOOO) så jag KANSKE har mer tid för bloggen. Iaf denna veckan. Har ju även en fritid, men jag ska försöka göra några inlägg den här veckan. Men nu får ni ta och kommentera! Har inspo till nästa så den blir lätt att skriva, så vad ska vi säga..? 10 kommentarer innan nästa chapter? KÖR KÖR KÖR!
/Amanda & karro. (våra personliga bloggar hittar ni till vänster, i menyspalten.)
Sedan vill jag bara säga #prayforSeanKingston. Han råkade ut för en Jetski olycka igår och ligger just nu på intensivvård. Hoppas han klarar sig!!!!! Det måste han! So pray for Sean.
Solen stekte och här låg jag med mina tre bästa vänner. Livet kunde inte bli bättre för tillfället.
phs: här, här, tumblr, weheartit.com
Jag hoppade ur duschen och virade en handduk om min kropp. Jag ställde mig vid spegeln och kollade om jag blivit solbränd från dagens strandvistelse, vilket jag hade. Jag blir väldigt lätt brun vilket jag tyckte var jättebra.
Jag tog tag i en annan handduk och virade om den runt mitt blöta hår. Sedan smörjde jag in mig i body lotion och gick ut ur badrummet med bestämda steg till mitt rum och in i min walk in. Jag drog ut underkläder och drog på mig de. Sedan stod jag bland alla galjar och hyllor och försökte bestämma mig för kvällens outfit. Alltid lika svårt. "Det spelar ingen roll hur mycket jag shoppar för jag hittar aldrig något att ta på mig ändå" muttrade jag för mig själv.
Ikväll var det fest som gällde! Hemma hos Wilmas kompis Lucas. Han jag träffade på Wilmas fest häromdagen.
Han hade smsat Wilma under dagen och sagt åt henne att hon fick ta med så många hon kände för. "Ju mer desto bättre" hade det stått i smset.
Jag gav upp med klädvalet för stunden för att gå och sminka mig istället. Jag stod där ett tag och kämpade med eyeliner. Alltid lika svårt när man inte använder det så ofta. Efter femte försöket såg det bra ut så jag fortsatte med några drag med mascaraborsten och sedan rougeborsten. Som pricken över i drog jag på mig lite läppglans som jag sedan kastade på sängen så att jag inte skulle glömma det till senare.
Jag slängde en blick på klockan och den visade tiden 19:07. Ungefär femtio minuter kvar innan Justin kommer förbi. Så jag slängde på mig en playsuit och gick ner för att värma lite mat istället. Mamma, som hade åkt till Toronto över helgen med jobbet, hade lämnat lite av dagens matrester i kylen. Lasagne. En av mina favoriträtter.
Jag satte på mickron och ställde in tiden för att sedan gå tillbaka till kylen för att hämta lite juice. När mickron plingade till tog jag ut maten och gick in i vardagsrummet för att äta framför tvn. Jag satte på femman och kollade på någon repris från en av veckans serier.
När jag sedan var klar 10 minuter senare ställde jag allt i diskmaskinen och sprang upp till mitt rum igen. Jag drog framhårfönen och torkade håret och när jag var klar med det lockade jag några stora lockar i mitt långa bruna hår. När jag kände mig klar gick jag in i garderoben igen och fram till mina skor.
Skorna fick bestämma vad jag skulle ha på mig, tänkte jag för mig själv.
Jag stod och kollade på skorna ett tag tills jag tillslut bestämde mig för ett par kilklackar med remmar. Sedan var outfiten perfekt - i huvudet iallafall -. Jag gick fram till galjarna igen och drog ut en blå playsuit som var väldigt fin, och oanvänd dessutom!
Jag drog av mig min mys playsuit och drog på mig den blå. Sedan drog jag på mig skorna och ställde mig framför spegeln. Perfekt! tänkte jag för mig själv.
Jag drog på mig ett brett silverarmband på varje handled och sedan var jag så gott som klar, så jag tog fram en clutch och slängde ner pengar, läppglans, mobilen och nycklarna skulle dessutom åka ner i väskan när jag låst dörren.
Jag borstade tänderna snabbt och när jag kollade mig i spegeln för att försäkra mig om att playsuiten satt bra på ringde det på dörren.
Jag sprang ner och slet upp dörren. När jag först såg honom hoppade mitt hjärta över ett slag.
- Eh, hej, Justin! Vad fin du är! fick jag fram.
- Tack shawty, du med! han log.
Jag låste dörren och la ner nycklarna i clutchen. Sedan började vi gå. Lucas bodde kanske 20 minuter härifrån, men med tanke på det fina vädret idag var det fortfarande varmt så vi hade bestämt oss för att gå.
Vi gick förbi Ryan och plingade på. Han öppnade direkt och ropade sedan hejdå till sin mamma innan han smällde igen dörren efter sig. Sedan fortsatte vi till Wilma.
En kvart senare var vi tydligen framme. Det var bara Wilma som visste var han bodde, vi andra hade bara följt efter henne. Han bodde väldigt fint med stor trädgård och stort hus.
Vi plingade på men efter en sekund kom Wilma på att han hade sagt att det bara var att kliva på eftersom ingen troligtvis skulle höra. Så vi knallade in där och han hade haft rätt. Det första vi möttes av var två killar som redan var fulla, samt en av dom stod lutad över en toalettstol i ett rum höger om dörren, som troligtvis var Lucas badrum. Basen var väldigt hög, men är det fest så är det!
Vi fortsatte inåt och möttes av ett enormt dansgolv, som troligtvis var deras vardagsrum egentligen. Sedan såg vi Lucas komma gåendes mot oss med stort leénde. Han vinglade till lite och jag börjde mig fram mot Justin så att jag träffade hans öra med mina läppar.
- Haha, lite lullig eller?
- Säger du det eller? han skrattade till och la sedan en arm om mig.
Jag log och kände mig genast mycket tryggare.
Vi gick sedan ut till köket, eller jag, Justin och Ryan gjorde det. Wilma hade stannat kvar på dansgolvet eftersom hon träffat på den där killen som hon var på frukostdejt med idag.
Vi gick sedan ut en liten stund och festen var lika vild där, men vi hittade en liten plats på några av stenarna vid hans pool att sitta på en stund. Vi hade skoj och satt och dissade varandra en stund innan någon tjej kom och drog upp Ryan på dansgolvet. Han tackade inte nej och log mot oss samt mimade "See ya later".
Låten "Fire burning" med Sean Kingston började spelas och jag och Justin mötte snabbt varandras blickar.
"DANSA!?" skrek vi båda samtidigt för att överrösta musiken. Jag insåg vad som just hände och började skratta. Justin skrattade till och drog sedan upp mig från platsen jag suttit på bara en halv sekund innan.
Vi ställde oss i mitten av dansgolvet och dansade loss. Efter ungefär en halv minut stod inte bara jag och Justin och dansade med varandra längre utan det hade anslutit sig massor av tjejer och killar in i våran lilla "bubbla". Varken jag eller Justin drog oss undan, eftersom vi båda hade så grymt kul.
Låten tog slut och en ny började spelas. Den var en aning lugnare och folket vi nyss dansat med drog sig tillbaka till sina smågrupper på dansgolvet, men fortsatte dansa ändå.
Justin närmade sig igen och ställde sig framför mig. Han hade slutat dansa, vilket jag också hade gjort nu. Han kollade mig djupt i ögonen och letade efter någonting. Han tog sedan tag i mina händer men fortsatte kolla lika djupt i ögonen. Orden som han sedan sa gjorde mig helt omtumlad. "Elsa, tack för att jag har dig. Vet du hur mycket jag älskar dig?". Jag blev så glad, men ändå stod jag bara där. Jag flackade lite med blicken, men kollade han sedan i ögonen igen. "Justin, jag älskar dig med"
Han släppte mina händer för att sedan lägga sina händer på mina kinder. Hans läppar närmade sig mina och när de sedan endast var några millimeter från varandra hördes ett egendomligt skrik genom hela rummet.
OHHH vad är det som händer? Ville också säga att Karro just nu är i Turkiet så jag ska sköta bloggningen själv här under ca. 1 vecka (?) tror jag.
MEN nu är ALLA prov och läxor och nationella prov för nian gjorda (WOHOOO) så jag KANSKE har mer tid för bloggen. Iaf denna veckan. Har ju även en fritid, men jag ska försöka göra några inlägg den här veckan. Men nu får ni ta och kommentera! Har inspo till nästa så den blir lätt att skriva, så vad ska vi säga..? 10 kommentarer innan nästa chapter? KÖR KÖR KÖR!
/Amanda & karro. (våra personliga bloggar hittar ni till vänster, i menyspalten.)
Sedan vill jag bara säga #prayforSeanKingston. Han råkade ut för en Jetski olycka igår och ligger just nu på intensivvård. Hoppas han klarar sig!!!!! Det måste han! So pray for Sean.
Chapter 7.
"Får jag lov att hjälpa dig upp, shawty?" sa Justin och jag såg hur hans vackra ögon glittrade, något som jag aldrig lagt märket till tidigare. Märkligt.
"Jag klarar mig bra själv!" sa jag och försökte låta duktigt, fast på skoj.
Justin fortsatte att kolla på mig. Vi hade ögonkontakt väldigt länge och det var nästan som att jag inte kunde slita mig ifrån de vackra hasselbruna ögonen med täta ögonfransar.
Vi avbröts av att min mobil började ringa. Jag andades in och drog upp den ur fickan på tröjan. Innan jag svarade satte jag mig på rumpan på marken.
"Wilma, hej"
"Hej babe! vart är ni?! Hittar er ju inte!!"
Jag skrattade till innan jag svarade. Parken var faktiskt ganska stor. "Vid den södra änden"
"Haha, okej, vi ses snart"
"Puss" jag la på och ställde mig sedan upp.
Justin hade skejtat bort till Ryan i rampen. Helt plötsligt kände jag inte för att skejta något mer för stunden. Jag hade för mycket tankar för tillfället.
Jag fäste blicken på Justin och kom i djupare tankar. Han var min bästa vän? Klart jag inte hade känslor för honom. Eller?
Helt plötsligt blev jag osäker. Vi har haft ganska många "moments" den sista veckan. Såna "moments" har vi aldrig haft förut. Ända sedan festen har jag gått och grubblat.
Helt plötsligt blev jag avbruten i mitt tänkande av att någon satte sig bredvid mig. Jag kom tillbaka ner på jorden och vände på huvudet för att se vem som satt sig.
"Heeeej Wilma!" Jag kramade om henne och hon hälsade tillbaka.
Vi pratade igenom allt vi missat under den senaste dagen. Wilma hade fått en liten sommarflört på festen i förrgår och de hade träffats på en frukost dejt nu innan hon kom hit. Hon berättade hur han var, och hur han såg ut.
Jag hade tydligen sett honom och suttit vid samma bord som honom på festen, men hade inget minne av hur han såg ut. Och nej, jag var inte full.
I ögonvrån ser jag Justin och Ryan komma gåendes mot oss, eller skejtandes rättare sagt. Vi kollade upp och var tvugna att kisa pågrund av den stålande solen.
- Heeey, latmaskar! Ska ni inte skejta!? frågade Ryan.
- Ehe, nej, vi orkar inte, det är för varmt! kved jag.
- Vad säger ni tjejoooor, ska vi dra till stranden istället? frågade Justin med ett leénde.
Jag och Wilma kollade på varandra och kollade sedan på Justin igen.
- YES! Vi drar till stranden! sa vi båda samtidigt.
Vi drog oss hemåt åt varsitt håll och när jag kom hem slängde jag på mig en mörkblå bikini med mönster och slängde på mig en shortsdress och ett par flipflop.
Jag drog fram en strandväska och la i handduk, solkräm, kakor och vatten, samt pengar. När jag nästan packat ner allting hörde jag att någon plingade på dörren. Jag gick och öppnade, sjungandes på Brittans "Till the world ends". När jag öppnade stod Justin där med världens smile.
"Hey shawty!"
"Hey bebbe" sa jag medans jag kramade om honom.
Vi gick tillbaka in till köket och jag fortsatte packa. När jag tillslut var klar grabbade jag tag i mina solglasögon och vi gick ut till våra cyklar. Justin hade en BMX och jag en vanlig tantcykel.
Alla sena sommarkvällar - och sommardagar dessutom - när jag och Justin inte hade haft något att göra hade vi övat upp våra skills på både skateboard, BMX och rollerblades nedanför mitt hus, eller nedanför Justins hus.
Jag la i min strandväska i min korg och spände fast Justins ryggsäck på pakethållaren innan vi cyklade iväg till Ryans hus. Han stod ute på sin uppfart sittandes på sin BMX med sin ryggsäck på ryggen och väntade på oss. När han fick syn på oss cyklade han iväg mot oss. Vi hälsade och cyklade sedan iväg till Wilma.
Hon var inte ute så jag sprang upp för att plinga på. Hon öppnade efter två sekunder och ursäktade sig för att vara lite sen. Jag skakade på huvudet och sa att hon inte alls var det. Vi hade ju inte direkt några tider att passa nu på sommaren.
Hon låste dörren efter sig och sprang till sin cykel, la i sin strandväska i hennes cykelkorg och cyklade bort mot oss. Sedan satte vi fart mot stranden.
Det tog oss ca. 10 minuter att komma fram till stranden och strandpromenaden. När vi kom fram var det fullproppat med folk. Folk från staden och turister. Jag älskade när det var mycket folk på stranden.
Vi parkerade våra cyklar och bestämde oss för att gå till McDonalds innan vi gick ner till stranden.
Justin beställde Chicken nuggets och vi andra Big Mac. Vi satte oss på MCDonalds uteservering, om man kan kalla det så, och åt i lugn och ro. Kollade på folk, skrattade, pratade och hade allmänt trevligt.
När alla var klara gick vi över vägen och kom fram till stranden. Vi lyckades hitta en plats väldigt nära havet så vi bredde ut våra handdukar och sedan ropade Justin den klassiska "SISTEN I!".
Men det värsta var ju att vi alla var så tävlingsinriktade så vi kastade ner allt vi höll på med och sprang ut i havet. Det slutade såklart med att Justin vann. Men vi andra skyllde på att det var för att han stod närmast havet.
När vi badat, slängt runt varandra och skvätt vatten på varandra i mer än en timme gick vi upp och slängde oss ner på våra handdukar.
Solen stekte och här låg jag med mina tre bästa vänner. Livet kunde inte bli bättre för tillfället.
Förlåt för kortis, men jag (Amanda) är så otroligt trött och har väldigt ont i huvudet för tillfället. Vi i min klass har varit ute och orienterat i regnet hela dagen så det är därför. Därav inte så jättemycket inspiration heller. Men hoppas det duger.
Som ni ser har vi skaffat oss en bloggsvarsruta nu, så om ni undrar något är det bara att fråga där, eller bland kommentarerna såklart.
Och som vi alltid skriver: Kommentera maaaassor nu!
PUSS /Amanda & Karro.
Chapter 6.
Då ringde mamma och sa att hon äntligen var hemma och frågade samtidigt om jag vill ha hämtmat. Jag tackade ja så jag och Justin började dra oss hemåt. Han hade tagit med sig sin skateboard så vi turades om att åka på den. När vi kom till mitt kvarter kramade vi varandra hejdå väldigt länge och sedan skejtade han hem till sig. Jag gick in och möttes av en bamse kram från mamma. Jag hade saknat henne väldigt mycket denna gången. Vi träffas ju såklart väldigt ofta eftersom vi bor under samma tak, men vi är ändå från varandra väldigt mycket också.
I matsalen var det fin dukat och det stod thaimat på bordet. Mamma hade köpt ris med kycklingspett till sig & nudlar med kyckling till mig. Exakt det jag ville ha, det är min favoriträtt.
Vi satte oss ner vid bordet & började att hugga i maten. Det var inte tyst en endaste sekund, vi hade så mycket att snacka om. Mamma jobbar så ofta & det blir knappt att man ser henne nu för tiden så det var otroligt mysigt med en liten middag ensam med mamma.
Munnen gjorde läten som töd på att jag var mätt så jag puttade fram tallriken en bit ifrån mig & lutade mig bakåt mot stolsryggen. Där satt jag lutad med händerna på magen & gjorde äckliga ljud som jag inte kunde motstå. Jag rapa som en man, det är oerhört vidrigt - Jag vet - men jag kunde inte hjälpa det. Det bara... kommer, det går inte att motstå.
När vi - Jag och mamma - var belåtna så ställde vi in det i disken, slängde maten som blev över och återgick sedan till den "vanliga" vardagen vilket töd på att mamma satte sig i soffan med en korsordstidning och jag gick upp till mitt rum och satte mig i sängen med mac-booken i mitt knä.
Jag kikade runt på några sidor och helt plötsligt kommer en ruta upp på datorn. Det var en skype ruta, det var Justin som ringde mig på skype. Jag klickade på "svara" och jag kunde nu höra Justin & tvärtom.
"Haaaaallåååå" sa jag högt, kanske lite fööör högt tillochmed.
"äääähm hej, du behöver inte göra oss döva det första du gör..." sa Justin och bredvid han såg jag att Ryan satt.
"Hehe, sorry killar! Det är sån jag är you know..." sa jag nu extra högt för att retas och vi alla tre började att skratta när jag avslutat meningen. "Vad gör ni imorgon då" fortsatte jag sedan.
"Vi tänkte dra ner till skateboard parken, Ryan ska åka..." sa Justin och kollade sedan på Ryan. "Vad gör du själv imorgon då Elsa?"
"Ingeeeeeenting..."
"Häng med till parken?" sa Justin & Ryan fortsatte sedan "Ta med dig Wilma vettja."
"Njaaa, okej då... Kommer, tid?"
"Hmm, blir halv 12 bra?"
"Ja, toppen!"
"Great, ses där!" sa de båda i kör och jag klickade sedan av samtalet.
Jag fick fram en stor gäsp samtidigt som jag kollade på klockan, den var nästan halv tolv. Jag var jättetrött och ögonen skulle falla ihop vilken sekund som helst. Jag gick till mitt badrum - borstade tänderna, tog bort mascaran och drog sedan på min favorit 'pyjamas'. Med tunga steg gick jag bortåt sängen och väl när jag var endast 5 dm ifrån så slängde jag mig i sängen och pustade ut tungt. Jag la mig under det vara täcket och kort därefter sov jag.
Nästa morgon...
Jag vakna av att solen lös sig igenom persienerna. Jag gnugga mig i ögonen, satte mig upp och kollade sedan runt i rummet. Blicken for bortåt klockan, den var endast halv 9, HALV NIO. Jag skulle inte träffa dom förrän om 3 timmar.
Jag drog mig långsamt upp ur sängen och gick ner till köket för att fixa frukost. I min långsamma takt satt jag ensam framför teven och åt på en smörgås, yougurt med flingor och ett glas juice. När jag var stack jag upp till badrummet där jag satte på mig lite mascara, borta tänderna och håret.
Jag bytte snabbt om till ett par svarta jeans, ett vitt linne & är grå tjocktröja. Jag sprang ner till ytterdörren där jag klädde på mig och gick sedan ut och stängde dörren. Precis när jag stängt dörren så slog tanken mig - skateboarden - jag sprang snabbt in och hämta den och när jag sedan var tillbaka ute vid gatan ställde jag ner det mot asfalten och började att sparka iväg mot parken.
Jag var inte särskilt bra egentligen på att åka. Jag kan åka vanligt med är inte vidare bra på att göra trick och sånt som Ryan och dom, de är sjukt duktiga! Jag kollade på klockan när jag väl kommit fram, den var nästan 11. Det kändes skönt att komma en stund tidigare, jag kan passa på att tjuvåka lite. Jag är verkligen skitkass på tricks om jag ska vara helt ärlig...
När jag kommit fram till parken så hade killarna inte kommit. Jag passade på att åka runt lite på de olika guppen och försökte att lära mig några tricks. Bäst att jag ramlar och försöker nu än att jag gör det sen när de har kommit. Jag åker runt och runt och lyckas aldrig att sätta det jäkla bigspin flip, men det blir aldrig som jag vill. När jag väl tänker 'äntligen' och landar på skateboardens ände flyger den iväg och jag ramlar. Jag ramlar bakåt och det ser säkert jätte klumpigt ut.
"Nice work där, övat länge eller?" sa Justin skämtsamt och skrattar sedan lite men slutar ganska så snabbt efter de. Perfekt, att just när jag ramlar så kommer dom. Great, det kan inte bli bättre!
"Jag gör det med flit för att ni ska känna er bättre förstår ni väl killar..." sa jag och skratta sedan lite.
"Får jag lov att hjälpa dig upp, shawty?" sa Justin och jag såg hur hans vackra ögon glittrade, något som jag aldrig lagt märket till tidigare. Märkligt.
"Jag klarar mig bra själv!" sa jag och försökte låta duktigt, fast på skoj.
Förlåt att det dröjt, men det är en massa strul osv.
Förlåt att det dröjt, men det är en massa strul osv.
Jag (Karro) har försökt att fixa till en ny design nu i veckan men jag kan ej se den, men det verkar som att ni läsare kan se den. Kan ni det? Kommentera gärna om du kan se den eller inte, bra för oss att veta!
Ännu en gång, förlåt för dålig bloggning. Vi har mycket nu det sista! Klaga på Karro! ;)
LÄS GÄRNA DETTA
VI HLR PÅ MED EN DESIGN SOM NU BLIVIT KLART MEN DET VILL INTE SOM VI VILL PÅ DENNA BLOGGEN. HEADERN BLIR SVART OSV OSV.
DÄRFÖR SÅ KAN DET HÄNDA SOM SÅ ATT VI BYTER DOMÄN, MEN INTE SÄKERT ÄN!
VI ÅTERKOMMER SENARE, HÅLL UT... PEACE ♥
NY DESIGN, DET VAR PÅ TIDEN...
Nu - Äntligen! - så har vi fixat till en ny design.
Vi hoppas verkligen att ni gillar den & att ni kommenterar vad ni tycker om den.
Lite nytt är att ni nu kan klicka er in på våra bloggar genom att klicka på dessa bilderna för att komma till våra egna personliga bloggar:
Ni kan även klicka här & följa oss på bloglovin:
Jag (Karro) är helt ny med att göra designer så ifall den inte är supersnygg så är det därför!
Denna tycker vi duger just nu iallafall! Kommentera gärna vad ni tycker, vi vill veta vad som kan förbätttras! oerhört tacksamma för varenda kommentar!
Och just det! Nästa episode kommer om en stund ;)
